Är skadestånd enda vägen att minska risken för förtal?

pengar.jpg FÖREBYGGANDE. Flera medier har rapporterat hur TV4 stämts för grovt förtal av den förra moderatpolitikern Erica Lejonroos. Tv-bolaget har inte kollat fakta tillräckligt innan ett inslag. Bolaget erkänner förtal för att slippa en rättsprocess men vill inte betala de 1,9 miljoner i skadestånd som Lejonroos har begärt.

Det är en tråkig utveckling om det ska krävas stora summor i skadestånd för att media ska erkänna sina fel. Samtidigt är det logiskt att exempelvis hela nettoomsättningen som bygger på felaktig publicering borde pröjsas till den som genererat pengarna genom att offra sitt goda namn. Vi kanske landar där.

Det borde vara möjligt att jobba mer uppströms i frågan. Exempelvis kan man fråga sig varför är det så sällan vi kan se en svensk tidning självmant och på eget initiativ rättar sina fel. En sådan offensiv strategi med självsanering skulle troligen radikalt öka trovärdigheten i relationen till läsarna.

I stället publiceras rättelser motvilligt i uppenbart icke läsvänliga artiklar. Efter tvång.

Oväntad diplomati…

mellanostern.jpg MÖTESPLATSER. Ikväll har jag ätit middag med en representant för den Israeliska ungdomsstyrelsen.  Tyvärr hade den palestinska representanten förhinder. Tidigare i år var jag med i en delegation som träffade Hamas likväl som Fatah. Jag tror den här typen av möten på olika nivåer är grunden för ökad förståelse och så småningom fred i regionen.  Det är synd bara att allt sånt här arbete tar sån tid och är så mödosamt och kräver så mycket planering.  Men det är inte alltid vår svenska organisering är bästa sättet att skapa mötesplatser för dialog – även om vi gärna tror det.

Jag glömmer aldrig den gången en blandad delegation av unga politiker från båda sidor möttes till överläggningar på Gotland. Spänningarna i gruppen kändes på mer än ett sätt. Men så utsattes vi för en illistig problemlösare – nämligen punktering.

Efter lite förvirring var israeliska rådgivare i knesset och israeliska ungdomspolitiker fullt engagerade sida vid sida med palestinska ungdomsaktivister för att lösa eländet – tillsammans. Inte minst av prestigeskäl var det omöjligt för någon av grupperna ge sig före de andra.

 Efteråt var luften rensad. 

Det är fult att ljuga!

fult.jpg LÖGNER. Jag brukar alltid reta mig på människor som svepande anklagar exempelvis politiker för lögner. Oavsett partifärg känner jag åtskilliga förtroendevalda som jobbar och sliter – ofta i det tysta. Och ofta utan någons tack. Dessa människor pysslar med färdtjänstärenden, skolmåltider, vår gemensamma ålderdom och annat viktigt. De gör verkligen sitt bästa och förväntas klara att hantera besparingar eller liknande tuffa beslut. De skulle aldrig tänka sig att bluffa eller ljuga. Det är de alldeles för seriösa för.

Så kommer någon töntig besserwisser med politikerförakt och drämmer till med att alla politiker är lögnare.

Fy fabian. 

Men när det gäller införandet av en säljlag för att röja hindren som bromsar utförsäljningen av våra universitetssjukhus ljög Reinfeldt TV tittarna rakt i plytet. Men det räckte inte med det. I annonser följde moderaterna upp sin partiledares övningar i rutan och menade att sossarna bluffade. Några utförsäljningar var det inte tal om. Ett vallöfte alltså.

Men det tog inte många månader så är förslaget presenterat ( i dag kl 15.00 i Bella Venezia)  av en leende Hägglund sida vid sida med det femte borgerliga partiet Svenskt Näringsliv.

Jag mår illa när politiker ljuger och ger de fördomsfulla rätt. Oavsett vilket parti det är så bidrar det till att underminera och skada allmänhetens tilltro till politiken. Som tur är är det inte så vanligt.

Men det gör ont – oavsett vilket parti som gör det.

Hur är det – är moderaterna för eller mot?

operan.gif SLUGA KULTURÄTARE? Idag har jag en liten debattartikel i Västerbottens Folkblad om Norrlandsoperan.

Varför är borgarna så tysta?

Vi har kunnat läsa media hur Norrlandsoperan precis som andra kulturinstitutioner skulle få dra av sin ingående moms. Men sent i december levererade den borgerliga regeringen det negativa beskedet att de statliga bidragen skulle sänkas i motsvarande grad. Det här har fått Norrlandsoperans VD att gå i taket.

Det är lätt att förstå upprördheten hos kulturinstitutionerna. Det är i högsta grad befogat att ifrågasätta regeringens märkliga hantering av hela frågan. För Norrlandsoperans del kan detta betyda närmare tre miljoner kronor i minskade bidrag. Att ge så sena besked om så mycket pengar tyder på att man antingen inte förstår eller bryr sig om kulturens villkor.

Dessutom är det fräckt att ensidigt utgå från att upparbetade momspengar ska tillfalla staten. Det är flera som bidragit till institutionernas ekonomi. Att då inte de borgerliga partierna låter övriga finansiärer vara med i diskussionen om hur frågan ska hanteras för framtiden visar på en nonchalant inställning mot kulturens övriga bidragsgivare.

Från socialdemokraternas sida försöker vi nå en förändring – än så länge utan resultat. Det är bara att inse att de i vårt län som borde ha kanaler att påverka sina partikamrater i den blå regeringen är de borgerligas representanter i Västerbotten.

Men det är möjligt att tystnaden betyder att de fyra borgerliga partiernas länspolitiker tycker att regeringen hanterar Norrlandsoperan med flera på ett schysst sätt. I så fall bör detta redovisas öppet.

Om de borgerliga i länet inte stödjer sina partikamrater i Stockholm är det kanske hög tid att redogöra för vad de gjort och vilken strategi de har för att påverka beslutet i positiv riktning.

Tystnaden bådar inte gott.

Thomas Hartman (s)
Tf ordförande, landstingets nämnd för regional utveckling