Konst och motion ger rikare liv

20111207-215029.jpg

20111207-215045.jpg

20111207-215053.jpg

20111207-215108.jpg

20111207-215121.jpg
KONST. MOTION. Idag har jag haft möten med två viktiga delar för välbefinnande och utveckling i länet nämligen konstsektorn och motionsrörelsen.

Konstfrämjandet i Västerbotten genomför en positionsförändring. Verksamheten går från bland annat galleri och kommissionsförsäljning till att bli en aktör för konsten i samhället genom det offentliga rummet, en premiärscen för konstnärer och en ännu starkare konstbildande kraft.

Verksamhetsledaren Moa Krestesen gör ett utmärkt arbete med att utveckla verksamheten.

Idag besökte styrelsen den konstutställning vi gör i samarbete med Västerbottens Museum kring arbetarkonst och de förändringar som skett i vårt uppdrag under åren.

I utställningen En kartläggning av mellanrummen visar konstnärerna Ingela Johansson och Nina Svensson verk från sitt pågående projekt En känsla av samhörighet som tidigare visats på flera platser i landet. Här i Umeå visas även verk från nedslag i Västerbottens museums utställningshistoria och genomgång av museets konstuppdrag.

Utställningen ställer frågor som relaterar till projektets bakgrund, om kultur i arbetslivet; Vad är ”arbetarkonst”? Vems historia berättas och vem formulerar den? Hur skildras arbete i konst – och vems arbete skildras?

Konstnärerna har utgått från museets samling och intresserat sig för verk som representerar arbete i någon form. De har utgått från dokumentärt material ur museets arkiv – gjort stickprov på museets utställningsverksamhet under perioderna 1960, -70, -80 och -90-tal.

I ett nyproducerat verk har museets fotodokumentation överförts till grafiska blad genom ett samarbete med grafikern Ulla Carin Winter. Med finns också ljudstationer som konstnärerna skrivit manus till och som binder samman de olika delmomenten i sex kapitel.

I utställningen kommenteras även Konstfrämjandet i Västerbotten, som tillsammans med Västerbottens museum bjudit in konstnärerna för att undersöka folkrörelsernas konstfrämjande och den konstpedagogiska uppsökande verksamhet och galleriverksamhet som funnits i Västerbotten sedan 1978.

De konstnärskap som undersökts närmare är bland andra Mats Calderborg, Berta Hansson, Tomas Tempte/Anna Sjödahl och Peter Weiss. Även andra verk från samlingarna finns representerade, bl a av Siri Derkert, Birgit Ståhl Nyberg och Bengt Fransson. Ingela Johansson och Nina Svensson har också intresserat sig för konstnärskap som rör performances under 1980 och -90-talen.

Konstnären Jan K. Person medverkar med ett nyproducerat performanceverk, VIRKEWORK, som visades under öppningsdagen. Med i utställningens ljudstationer finns även hans berättelse om ”Rundviksprojektet”.

Till utställningen på Arbetets museum 2009 producerades ett hörspel som bygger på ett samarbete med dramatikern Dennis Magnusson. Verket lyfter fram de motiv och visuella konstyttringar som gjorts till kanon och institution inom arbetarrörelsens bildvärld. Verket består även av en serie fotografier, där konstnärerna har letat upp platserna – trapphus, företagsmatsalar och kontorsmiljöer – där denna numera emblematiska arbetarkonst hänger.

Det är spännande att följa den resa vi gör tillsammans i konstfrämjandet.

Dagen avslutades med kamraterna i Korpen Västerbotten. Bland annat diskuterade vi motion och friskvård på recept.

Thomas Hartman

Bredd och elit

IDROTT. Satsningar på rörelse, motion och hälsa är nödvändigt.

IDROTT. Satsningar på rörelse, motion och hälsa är nödvändigt för den region som vill vara långsiktigt hållbar, skriver tre förtroendevalda i motionsidrottsförbundet Korpen.

Idrottsrörelsens viktigaste samhällsfunktion är att bidra till en god folkhälsa. För Korpen är det oerhört viktigt att de västerbottningar som ligger kvar på sofflocket tar steget och börjar röra på sig. korpen kan agera ”motionsmäklare” mellan landstinget, länets arbetsgivare och alla de möjligheter till motion som finns i Västerbotten. Det är ett samarbete som kan mynna ut i att antalet aktiva ökar och att visionen om ett friskare Västerbotten nås.

Alla vet att motion har en positiv effekt på vår hälsa och motverkar våra vanligaste folksjukdomar. Exempelvis löper personer som motionerar hälften så stor risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom än de som inte är fysiskt aktiva. Ändå är det ungefär sex miljoner svenskar som står utanför den organiserade idrottsrörelsen – och hela fem miljoner motionerar för lite.

Riksidrottsförbundets undersökning Svenska folkets tävlings- och motionsvanor visar att västerbottningarna ändå är ganska duktiga på att röra sig. Andelen som motionerar minst en gång i veckan är 77,5 procent. Det placerar Västerbotten på en sjätte plats i Sverige. Men det är långt ifrån tillräckligt.

För Korpen är det oerhört viktigt att de västerbottningar som ligger kvar på sofflocket ska ta steget och börja röra på sig. Vårt mål är inte OS och VM, utan att så många som möjligt motionerar.

Det hindrar inte att vi också tycker att det är viktigt att svenskar tar medaljer. Titta bara på vilken betydelse Anja Pärson eller Hanna Ljungberg har, både för att inspirera andra västerbottningar till att börja röra sig och för att bjuda oss upplevelser och stolthet som åskådare.

Idrottsrörelsens viktigaste samhällsfunktion är att bidra till en god folkhälsa. Det är alla överens om, och det slås fast senast av regeringens idrottsproposition i februari. Men ibland glöms detta bort. Det visar inte minst idrottsrörelsens gräl om vem som ska ansvara för Sveriges elitsatsning.

På lång sikt kan det försvåra för idrotten att sköta sin viktigaste uppgift – att bidra till en god folkhälsa. Det är viktigt att politiker, idrotten och andra kommer ihåg att det alltid måste handla om att både bygga bredd och stimulera elit. Klarar idrottsrörelsen inte detta dubbla uppdrag klarar man inte heller att ta sitt samhällsansvar. Det är faran med en ensidig elitfokusering.

Ska vi kunna erbjuda motion och friskvård till alla de som i dag inte rör på sig tillräckligt kommer det att kräva insatser från alla håll:

– Västerbottens kommuner måste upplåta lokaler och anläggningar. Och underhålla och bygga nytt när det krävs.

– Västerbottens arbetsgivare måste ge de anställda möjligheter att röra sig på arbetstid. Det tjänar alla på.

– Vårt landsting är duktiga på att ge motion på recept (FaR). 40 procent av patienterna som ändrar sin livsstil tack vare ordinationen. Den siffran måste landstinget bidra till att förbättra. Man har redan börjat i och med visionen att västerbottningarna ska ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning år 2020.

Men vi måste också ställa krav på oss själva inom idrottsrörelsen. Korpen är beredd ta sin del av ansvaret och erbjuda fler motion. Vi kan på ett konkret sätt bidra till folkhälsan genom att vara en one-stop-shop för motion.

Korpen kan agera ”motionsmäklare” mellan landstinget, länets arbetsgivare och alla de möjligheter till motion som finns i Västerbotten – i vår egen regi, men lika gärna i övriga idrottsorganisationers regi. Det är ett samarbete som kan mynna ut i att antalet aktiva blir fler, och att visionen om ett friskare Västerbotten nås.

Tommy Ohlström
ordförande i Korpen Svenska motionsidrottsförbundet

Thomas Hartman
ordförande Korpen Västerbotten

Ewa Arnlund
Korpen Västerbotten