Läsvärd artikel om moderaternas förnyelse

20120804-111712.jpg
POLITIK Johnny Munkhammar skriver intressant om varumärket moderaterna. Bland annat menar han att ett politiskt parti inte ska vara någon tankesmedja som

försöker göra det politiskt omöjliga möjligt genom att utveckla nya idéer och verka för dem genom opinionsbildning. Ett parti måste vara en maktmaskin.

Munkhammar menar också att en ompositionering skett i förhållande till det Sverige och det svenska. Han menar att tilltalet ”vi älskar Sverige” varit viktigt för detta.

Socialdemokraterna var i decennier skickliga på att stå för det svenska, med värderingar och traditioner betydligt äldre än partiet självt. Den närmast evigt opponerande borgerligheten i Sverige kom lätt att framstå som att vara emot inte bara socialism utan också emot Sverige. Att lyfta fram det fantastiska med Sverige – friheten, öppenheten, jämlikheten – som vi vill bygga vidare på har förändrat utgångspunkterna.

Munkhammar har en genomgående linje i sin argumentation att det krävs värderingar och principer för att inte bara förvalta och bli offer för sin egen framgång.

Även om den gode Munkhammar (som jag förövrigt hade en del att göra med under eurokampanjen) ger uttryck för ett i mitt tycke teknokratiskt synsätt på partiernas roll så är artikeln klart läsvärd denna något regniga lördagsförmiddag.

THOMAS HARTMAN

Hon sätter Västerbotten på Chokladkartan

ENTREPRENÖRSKAP. Idag har jag varit i Lycksele och bland annat besökt Coompanion, Entreprenörcentrum, Handelskammaren och Convoy som samlat mycket av Lyckseles entreprenörsstödjande strukturer i fina centrala lokaler. Vi genomförde också årsmötet med Coompanion Västerbotten där jag fick förnyat förtroende som ordförande. Dagens speciella höjdpunkt var Jenny Berg som med sitt företag Thebroma Tastings sätter Västerbotten på Chokladkartan.

Jenny berättade om kooperationens betydelse för att skapa mervärden och nya möjligheter för sydamerikanska cacao-odlare. Vi fick lära oss mer om hennes engagemang kring god choklad som tog oss från detaljer kring chokladtillverkning och hur vissa stora leverantörer skapar usla produkter med brända bönor och dieseltorkning till hur tillväxt bland Cacaoodlandet kan slå ut kokainets möjligheter.

Jenny är en stark entreprenör som vi också valt att lyfta fram i Region Västerbottens bok om kvinnor som Entreprenörer från Västerbotten. Henne kommer vi se mer av. Det är jag övertygad om.

THOMAS HARTMAN

Svenska regioner gjorde framsteg i Bryssel


BRYSSEL.I början av veckan åkte jag och landstingsfullmäktiges ordförande Nina Louglin till Bryssel för att delta vid Assembly of European Regions generalförsamling där jag är en av ledamöterna i styrelsen. Innan mötet fanns stor oro bland svenska regioner. Men ett gott samarbete gav utdelning.

Mötet i Bryssel handlar mycket om hur AER ska utvecklas som lobbyorganisation. Ett rekryteringsarbete har pågått i organisationen och vi har rekryterat in en ny generalsekreterare. Jobbet har gått till den mycket erfarna Pascal Goergen från Belgien som bland annat har bakgrund från både universitetsvärlden som omfattande egen erfarenhet av Bryssel. Han har bland annat varit diplomatisk representant i Bruxelles-Capitales ständiga representation i Bryssel.

Pascal Georgen har inlett sina första hundra dagar i organisationen med att genomföra vad han kallar en Radioscopy, en form av granskning av AER:s förutsättningar. Arbetet har resulterat i en analys som berör organisationens alla delar.

Bland annat lägger generalsekreteraren nu fram förslag om ny logotyp, ny webb men också ett antal organisatoriska förändringar som i stort känns mycket intressanta.

Ett av förslagen är exempelvis att införa en form av rapporteringssystem där en region ska kunna anmäla in en fråga man vill göra en mindre positionsförklaring kring. Om frågan faller inom AER:s ramverk, gillas av minst 20 regioner från minst fyra länder så ges klartecken att sätta igång. Detta ska sedan efter en viss utredningstid presenteras och debatteras med rapportören som försvarare.

Systemet ger helt nya möjligheter att snabbt föra upp en fråga från en region till EU-nivån.

Efter generalförsamlingens alla debatter både informellt på söndagkvällen till 24.00 och formellt under presidium, styrelse och generalförsamling har en hel del förändringar drivits igenom. Istället för de ursprungliga förslagen som handlade om att beslut skulle tas på nästa styrelsemöte i Odessa står det nu klart att arbetet kring organisationsförändringarna ska hanteras av en politisk taskforce under ledning av Jönköpings Håkan Sandgren som ska levereras till och beslutas av en generalförsamling.

Vi fick alltså igenom de punkter vi ville efter ett mycket bra samspel mellan ett stort antal regioner både inom och utom Sverige.

Arbetet i AER leds under denna period av Västerbotten. Vi har bland annat prioriterat att stärka och knyta ihop ett nordiskt samarbete men även stärkt våra relationer till andra regioner.

Detta relationsbyggande arbete där vi ödmjukt jobbar tillsammans lönar sig.

THOMAS HARTMAN

Konst och motion ger rikare liv

20111207-215029.jpg

20111207-215045.jpg

20111207-215053.jpg

20111207-215108.jpg

20111207-215121.jpg
KONST. MOTION. Idag har jag haft möten med två viktiga delar för välbefinnande och utveckling i länet nämligen konstsektorn och motionsrörelsen.

Konstfrämjandet i Västerbotten genomför en positionsförändring. Verksamheten går från bland annat galleri och kommissionsförsäljning till att bli en aktör för konsten i samhället genom det offentliga rummet, en premiärscen för konstnärer och en ännu starkare konstbildande kraft.

Verksamhetsledaren Moa Krestesen gör ett utmärkt arbete med att utveckla verksamheten.

Idag besökte styrelsen den konstutställning vi gör i samarbete med Västerbottens Museum kring arbetarkonst och de förändringar som skett i vårt uppdrag under åren.

I utställningen En kartläggning av mellanrummen visar konstnärerna Ingela Johansson och Nina Svensson verk från sitt pågående projekt En känsla av samhörighet som tidigare visats på flera platser i landet. Här i Umeå visas även verk från nedslag i Västerbottens museums utställningshistoria och genomgång av museets konstuppdrag.

Utställningen ställer frågor som relaterar till projektets bakgrund, om kultur i arbetslivet; Vad är ”arbetarkonst”? Vems historia berättas och vem formulerar den? Hur skildras arbete i konst – och vems arbete skildras?

Konstnärerna har utgått från museets samling och intresserat sig för verk som representerar arbete i någon form. De har utgått från dokumentärt material ur museets arkiv – gjort stickprov på museets utställningsverksamhet under perioderna 1960, -70, -80 och -90-tal.

I ett nyproducerat verk har museets fotodokumentation överförts till grafiska blad genom ett samarbete med grafikern Ulla Carin Winter. Med finns också ljudstationer som konstnärerna skrivit manus till och som binder samman de olika delmomenten i sex kapitel.

I utställningen kommenteras även Konstfrämjandet i Västerbotten, som tillsammans med Västerbottens museum bjudit in konstnärerna för att undersöka folkrörelsernas konstfrämjande och den konstpedagogiska uppsökande verksamhet och galleriverksamhet som funnits i Västerbotten sedan 1978.

De konstnärskap som undersökts närmare är bland andra Mats Calderborg, Berta Hansson, Tomas Tempte/Anna Sjödahl och Peter Weiss. Även andra verk från samlingarna finns representerade, bl a av Siri Derkert, Birgit Ståhl Nyberg och Bengt Fransson. Ingela Johansson och Nina Svensson har också intresserat sig för konstnärskap som rör performances under 1980 och -90-talen.

Konstnären Jan K. Person medverkar med ett nyproducerat performanceverk, VIRKEWORK, som visades under öppningsdagen. Med i utställningens ljudstationer finns även hans berättelse om ”Rundviksprojektet”.

Till utställningen på Arbetets museum 2009 producerades ett hörspel som bygger på ett samarbete med dramatikern Dennis Magnusson. Verket lyfter fram de motiv och visuella konstyttringar som gjorts till kanon och institution inom arbetarrörelsens bildvärld. Verket består även av en serie fotografier, där konstnärerna har letat upp platserna – trapphus, företagsmatsalar och kontorsmiljöer – där denna numera emblematiska arbetarkonst hänger.

Det är spännande att följa den resa vi gör tillsammans i konstfrämjandet.

Dagen avslutades med kamraterna i Korpen Västerbotten. Bland annat diskuterade vi motion och friskvård på recept.

Thomas Hartman

Azorernas president talar

20111125-123821.jpg
AER.Så är det dags för Azorernas president att tala. Han tackar den avgående generalsekreteraren och lyfter betydelsen av att politiker från regionerna träffas och utbyter erfarenheter.

Från svensk, norsk, dansk, finsk sida är ambitionen att träffas tillsammans med den nya generalsekreteraren Pascal Goergen och kanslichefen Pierre Meyer för en överläggning om AERs strategi framåt.

Arbetshypotesen är att mötet sker i Uppsala i februari/mars.

Thomas Hartman

På general assembly på Azorerna

20111124-072824.jpg

INTERNATIONELLT. Så är den europeiska lobbyorganisationen AER samlade till generalförsamling på Azorerna. Det finns en stor potential i AER som organisation. För det första när det häller möjligheten för regionala politiker att mötas, byta erfarenheter, utveckla projekt och best practice.

För det andra när det gäller möjligheter till interaktion mellan regionerna och EU och dess olika institutioner.

Gårdagen var full av diskussioner och överläggningar mellan regioner kring hur vi ser att vi kan stärka AERs arbete. Diskussionerna mellan länderna följdes av ett svenskt/norskt gruppmöte.

Det efterföljande styrelsemötet med AERs styrelse blev intressant.

I samarbete med regioner från Finland, Norge, Turkiet och senare med stöd från fler lyfte vi frågor om transparens och fokus i organisationen. Det goda samarbetet mellan dessa regioner gav ett genombrott i styrelsearbetet.

En direkt följd av detta är att organisationens President bjudit till överläggning med det svenska nätverket i AER.

Internationell politik är både intressant och viktigt i en globaliserad värld. Det är viktigt att Västerbotten spelar en aktiv roll i dessa sammanhang.

Thomas Hartman

Stormans guld presenterades i Rumänien

20111120-214723.jpg

INTERNATIONELLT. Förra veckan besökte jag Rumänien och Bucharest tillsammans med den nuvarande respektive förre kommunstyrelseordföranden från Storuman.

Konferensen bestod av ett stort antal politiker, näringslivsrepresentanter, fackföreningsrepresentanter som hade ett stort intresse i gruvetableringarna i Norra Sverige.

Det är en särskild styrka att de två kommunalråden dessutom representerar två olika politiska färger som med handling visar hur ortens framtid inte ligger i politiskt käbbel.

Thomas Hartman

Fp: sälj din bostad om du inte har råd med vår politik

Kan Folkpartiets senaste förslag tolkas på annat sätt än att de vill göra livet lättare för rika aktieägare och låta vanligt folk ta notan som vanligt?

BAKVÄNT? Åtgärder som drabbar folk retroaktivt eller försämrar förutsättningarna för människor är inget politiken gärna brukar vilja ägna sig åt oavsett parti. Därför finns det anledning att bli uppriktigt förvånad när Folkpartiet presenterar sitt senaste förslag.

Bara så vi hänger med… FP vill alltså höja kostnaden för människors bostadslån (genom att ge sig på ränteavdragen) och därmed minska möjligheten för folk att skaffa en bra bostad. Detta ska dessutom drabba människor som redan köpt sin villa eller bostadsrätt. Samtidigt vill man sänka beskattningen på aktievinster – en åtgärd som gynnar de rikaste i landet…

Precis som Martin skriver är förslaget inte förankrat i människors verklighet.  Förslaget slår dessutom mot unga människor som ska in på bostadsmarknaden och gynnar en äldre generation som både har låga lån och möjligheter till sparande. 

Jag kanske har missat nåt? Om det nu finns en risk för överhettning av bostadsmarknaden i storstad kanske det inte ska gå ut över människor som redan lever på marginalen. Att hävda att beslutet ska aviseras i förväg så att människor hinner anpassa sig betyder ingenting annat än att de som upplever sig drabbade ska hinna sälja sina bostäder innan försämringarna träder in.

Moderaten Maria Hagbom sätter fingret på en viktig fråga.

I och med detta kommer jag osökt in på vad trygghet innebär för många. I det här fallet trygghet att slippa vara utsatt för populistiska politiska utspel som skapar osäkerhet inför framtiden när det gäller min privatekonomi. Räntehöjningar p g a att ekonomin förbättras tror jag de flesta kan leva med till en viss gräns. Det har man förståelse för. Men att min privatekonomi skulle försämras p g a att politiken vill ändra spelreglerna när det gäller avdragen för räntorna känns för mig väldigt otryggt.

Är detta verkligen en ansvarsfull politik som känns genomtänkt? Är inte redan diskuterade förslag som lånebegränsningar både mer rättvisa och mer pricksäkra mot risken för överhettning i så fall? De räntehöjningar som redan är aviserade lär även de bidra till en avkylande effekt. Riskerna är precis som moderaten Gunnar Hökmark skriver att en bostadsbubbla kan utvecklas just på grund av såna här förslag. Lösningen handlar enligt Hökmark om mer bostadsbyggande vilket jag också är inne på. Men märkligt nog kommer aldrig såna förslag från höger

Själv lutar jag åt att det kan finnas ett annat syfte, precis som GP:s ledarblogg resonerar kring. Kan Folkpartiets förslag tolkas på annat sätt än att de vill göra livet lättare för rika aktieägare (sänkt kapitalskatt) och låta vanligt folk ta notan som vanligt? Vännen Johan är inne på att det det är nödvändigt för folkpartiet att profilera sig mot moderaterna i alliansen eftersom de kämpar för sin överlevnad. Det är mycket möjligt.

I vilket fall är det är sån här empatilös och korkad politik från alliansens sida som vi vill se mer av. Då ryker effektivt deras möjligheter att vinna valet 2014.

Det är just därför de knappast kommer att genomföra förslaget.

THOMAS HARTMAN

Primegate: Om att gå motståndarens ärenden

Frågan är om det finns någon kraft inom socialdemokratin som verkligen vill vinna valet 2014. I alla fall inte om man ska tolka sättet debatten i sviterna efter Primegate förs på.

PR. Idag fortsätter analysen av det som nu fått namnet ”Primegate”. United minds hävdar sin oskuld. Arena bryter med Prime. Niklas Nordström menar att han inte är till salu. Det är många som senaste tiden begärt korten på bordet. Vissa pratar om politisk korruption. Klart är att det behövs en etisk diskussion kring hur lobbyism ska hanteras inom (s).

Men det finns fler viktiga slutsatser att dra. Jag kan  hålla med Karin Pettersson i Aftonbladet när hon i en analys lyfter fram att en av de centrala konsekvenserna av Primes konsultarbete inom Socialdemokraterna är hur dialogen mellan olika intressen inom partiet stannar av.

Man kan sammanfatta det som att möjligheterna för olika falanger inom socialdemokratin att prata med varandra nu frusit till is och övergått i mer eller mindre öppet krypskytte efter att elefanternas dans avslöjats.

Tidigare anklagelser mot utpekade personer om vänstersekterism med röda stjärnor inom SSU har paralleller med hur Nordström och Melin med flera idag antas vara bärare av Svenskt Näringslivs intressen.

För alla journalister som orkar tänka till och jämföra namnen som uttalar sig i media med SSU:s kremlologi och historia så är det i många fall kända namn som deltagit i tidigare konflikter som nu får damma av stridsutrustningen. Flera som numera är aktiva inom socialdemokraterna har fostrats i långa smutsiga strider inom ungdomsförbundet. Det är inte första gången det hotats med uteslutning inom (s). Fast förra gången var det tvärtom.

För vissa är det därför en extra ironisk humor att kunna  föra in jämförelsen med offensivs uteslutningar och partistadgarnas formuleringar om uteslutningsgrunder i debatten. Måhända känns det bra att låta Niklas Nordström som själv på sin tid var stridbar SSU-förbundsordförande nu smaka sin egen medicin. För den journalist som kriver i ämnet är detta viktigt att komma ihåg.

För oss som växt upp, mognat  och lämnat det där bakom oss är mönstret dock uppenbart. Tidigare konflikter har förts in i moderpartiet till moderaternas glädje.

Så länge som ömsesidigt krypskytte, fulspel och olika sidors stadgeviftande tillåts bli en del av partikulturen reduceras socialdemokraternas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen och återigen bli en samlande samhällsbyggande kraft till Zero, Zip, Zilch. NOLL.

Det ironiska är alltså att tonaliteten i efterdebatten kring primegate nu verkligen går motståndarnas ärenden. Om socialdemokraterna vill vara en kräft där det är möjligt att samla människor som vill förändra världen krävs att falangerna lägger ner, växer upp och lär sig umgås och respektera varandra.

Se exempelvis på bryggan mellan välfärd och tillväxt. Den har inget med Svenskt Näringsliv att göra utan är något varje ärrad socialdemokratisk kommunpolitiker kan berätta timmar om. Det är en självklar och viktig grund för att socialdemokraterna ska kunna få förtroende igen i valet 2014.

Men frågan är om det finns någon kraft inom socialdemokratin som verkligen vill vinna det valet. I alla fall inte om man ska tolka sättet debatten förs på.

THOMAS HARTMAN

Spökflygningar, sossarnas förnyelsearbete och Ahlin

I sitt förnyelsearbete måste Socialdemokraterna fundera över vad företrädare som Ahlin håller på med och om det verkligen är så här svensk utrikespolitik ska hanteras.

ROBUSTA? Under eftermiddagen den 18 december 2001 plockas två  personer upp av polisen. Ahmed Agiza greps av polisen i Karlstad, på väg hem från kurs i Svenska till fru och fem barn. Muhammed Al-Zery arresteras på sitt jobb av SÄPO i Stockholm. Egyptierna körs sedan till Bromma flygplats i Stockholm. Vad som händer senare har uppmärksammats av TV 4:s Kalla Fakta. Hela historien är besvärande både för Sverige och för svensk socialdemokrati. Det är i detta perspektiv de senaste avslöjandena om Urban Ahlin måste ses

Avslöjandet om bland annat övergrepp på de bägge egyptierna på Bromma flygplats och om USAs roll i verkställigheten är skrämmande exempel på hur Sverige valt en underdånig ställning i våra internationella relationer.

I journalisten Seymour M Hersh bok ”Chain of Command” kan vi läsa om ett hemligt kommando om 200 handplockade elitsoldater med tillstånd att kidnappa, tortera och mörda i jakten på misstänkta terrorister. Hersh säger att uppdraget på Bromma var ett av deras första men långt ifrån det sista.

På Bromma klippte de maskerade, utländska agenterna sönder Al-Zerys kläder, han tvångsmedicinerades genom anus, utan känd medicinsk indikation, han blev påsatt blöjor, han fängslades till händer och fötter och lades i en särskild sele i plågsam ställning på golvet i flygplanet, han sattes på ögonbindel och huva; alltså påtvingade kroppsliga ingrepp utförda av utländska tjänstemän utan författningsstöd. Framme i Egypten vidtog förhören under tortyr. Färden till Egypten gick med ett amerikanskt privat jetplan. Det flyger endast för den amerikanska regeringen fick Kalla Fakta veta då man ringde till flygbolaget.

Sverige kritiseras av Amnesty för händelserna på Bromma. Al-Zery får sju år senare skadestånd för det han utsatts för. Jämfört med mycket trams som brukar kallas skandaler är detta en riktig skandal.

Under lång tid har Sverige betett sig konstigt i kriget mot den så kallade terrorn. USA har valt en konfrontationslinje som kan förklaras av rädslan efter twin-towers och 11 septemberattackerna 2001. Konfrontationslinjen har dock både lett till att cirkeln av våld och otrygghet har eskalerat. Samtidigt har ett antal viktiga demokratiska principer offrats. Det är här vi som tidigare haft en orädd och solitär ambition i internationell politik plötsligt står som hukande medhjälpare. Det ger inte ett smickrande intryck av Sverige och det ger en svag bild av svensk socialdemokrati.

När Wikileaks avslöjar relationerna mellan olika länder och USA och hur olika svenska politiker valt att agera i sitt relationsbyggande till USA och amerikanska ambassaden så kan vi inte veta till hundra procent om uppgifterna stämmer. Det handlar om kommentarer, bedömningar och rapporter som lamnas vidare i diplomatposten. Här finns alltid stor felmarginal. Reaktionerna har heller inte låtit vänta på sig.

Däremot är detta tillräckligt för att höja tvivel kring vårt lands förmåga att stå fria från extern otillbörlig påverkan oavsett om det gäller terror eller amerikanska intressen kring fildelning. För mig är detta självklart något som måste in i Socialdemokratins förnyelsearbete. Dels behöver vi en genomgripande diskussion i ÖPPENHET om hur vi agerat i dessa frågor. Men framför allt är det om uppgifterna stämmer fullkomligt orimligt att ha ledande företrädare som så lätt viker undan och är beredda att sälja ut partiets värderingar.

Den politiska inriktning detta ger uttryck för är inte förankrad varken i ideologi, bland medlemmar, i kongressbeslut eller i partistyrelsen. Trots detta har vi dragits in i något som nu uppenbarligen Fredrik Reinfeldt och moderaterna i regeringsställning fortsätter med. Här måste socialdemokraterna fundera över vad vi och våra företrädare håller på med och om det verkligen är så här svensk utrikespolitik ska hanteras.

Förhoppningsvis kommer det fram en bättre socialdemokrati av detta.

THOMAS HARTMAN