Workshop om platsledarskap

20131031-070548.jpg
Idag är andra dagen för den workshop Region 8 anordnar tillsammans med Region Västerbotten och Tillväxtverket.

En god uppslutning av kommunchefer och ledande politiker har samlats på Åsele Wärdshus för att utveckla samarbete och samhandling i ett flernivåstyresperspektiv.

Jag tror att vi är på rätt väg. Det gäller att hitta nya lösningar för samverkan över organisations och kommungränser. Diskussionerna igår kretsade från värdskap till appar, bredband och ny teknik via fotbollsskolor, snabbare myndighetsbeslut och nattis och helgis i barnomsorgen.

Det ska bli riktigt spännande att se var diskussionerna tar vägen idag.

Thomas Hartman

Makt och media för 600-ledare

20131031-065112.jpg
I helgen fick jag tillfälle att träffa blivande politiska ledare inom 600-ledare. Det var väldigt energigivande och inspirerande att följa allt från dilemmadiskussioner till tal vid olika situationer.

Jag föreläste tillsammans med Maria Lindberg på temat att kommunicera med olika målgrupper. Detta paraplytema inbegrep områden som varumärken och personal branding, bilden av norra Sverige, betydelsen av storytelling, samtal, sociala media, gammelmedia etc.

Tidigare föreläste jag på liknande sätt för folkpartiets kommande ledare dock var upplägget olika.

Jag är verkligen imponerad över vilken kraft som finns bland de politiska partierna och deras kandidater. Även om en hel helg går åt (vilket jag normalt vill undvika) så är jag mer fylld av energi efter denna helg på underbara Sunderbyns folkhögskola.

Thomas Hartman

Så marknadsför vi norra Sverige med events

20131022-215226.jpg

PLATSMARKNADSFÖRING. I dag talade jag på temat regional branding/platsmarknadsföring vid ett välbesökt möte i landstingshuset i Umeå. Mötet handlade om vilka strategier som jobbar efter när vi marknadsför norra Sverige med events.

Ett stort antal organisationer och aktörer deltog. Däribland företagarna, ung företagsamhet, landstinget, länsbygderådet, länsbildningsförbundet, Skellefteå Kommun, Umeå kommun, Västerbottens idrottsförbund, länsstyrelsen, Umeå Energi, Örnsköldsviks kommun, Robertsfors kommun, innovationsslussen, Visit Umeå PwC med flera.

Tillsammans med dessa och övriga partners kommer vi nu att jobba vidare med arrangemang som Västerbotten på Grand Hôtel, Mötesplats Lycksele, Västerbotten i Almedalen.

Utgångspunkten är bland annat att lyfta individer, entreprenörer och berättelser från norra Sverige. Vi kommer också att jobba vidare med medskapande som övergripande strategi för arbetet i gränslandet mellan politik, näringsliv, akademin och civila samhället. Efter dagens möte har vi fått än mer bevis för att vi är på rätt väg.

Thomas Hartman

Summerschool – en unik mötesplats

Under förra veckan reste ett stort antal ungdomar, politiker och tjänstemän från hela europa till Nyköping. Även Västerbotten var representerad i diskussionerna. Mötesplatsen som sådan är unik. Jag har aldrig sett dess like i någon annan liknande organisation.

För min del hade jag inskolningar och liknande som gjorde att jag inte kunde åka ner förrän mot slutet av veckan denna summerschool.

Men den tid jag var på plats var väldigt effektiv och jag hann träffa AER:s president för en överläggning. Jag hann också ha ett samtal med AER:s generalsekreterare. Viktigast var också att hinna resonera med några av de ungdomar som var på plats.

Det är viktigt med internationella möten och kan man dessutom kombinera det med generationsmöten och tillfälle att lära sig mer och resonera om strategier för framtiden så är det oerhört värdefullt. Jag är glad att Västerbotten deltar aktivt i denna typ av möten och i år klarade att skicka så många som tre ungdomar.

Thomas Hartman

20130829-001713.jpg

Språkskolan blev årets kooperativ

20130619-072744.jpg

Pressmeddelande

Årets Kooperativ 2013 – Språkskolan i Umeå – vill mer!

Årets Kooperativpris tilldelas Språkskolan i Umeå ek i samband med Mötesplats Lycksele.

Thomas Hartman, ordförande i Coompanion Västerbotten motiverar priset till kooperativet Språkskolan i Umeå – vill mer!

– Verksamhetens inriktning på språk och kommunikation med en unik pedagogik väcker nationellt och internationellt intresse. Det gör dem både till goda förebilder och till en viktig positiv kraft i länet menar Thomas Hartman.

Tillsammans äger och driver 11 personer kooperativet med 51 anställda, som med framgång utvecklat verksamheten från förskola till att omfatta barn och ungdomar från 1-15 år. From 2014 utvidgas verksamheten ytterligare i samband med att en ny skola tas i drift.

Kooperativ – en företagsform på frammarsch. En majoritet (62 %) av de som vill starta företag vill göra det tillsammans enligt Tillväxtverkets entreprenörsbarometer 2012.

Inom gruppen unga och kvinnor är siffran ännu högre. Det finns en potential till fler företag om företagsrådgivningen inriktas på en grupp istället för individer.

– Coompanion med mångårig erfarenhet att ge rådgivning till nystart av kooperativ vill med Årets Kooperativpris visa på förebilder så som kan inspirera fler att starta företag tillsammans, säger verksamhetsledare Marie Sandström-Öhberg i en kommentar.

Priset delas ut officiellt på Region Västerbottens arrangemang Mötesplats Lycksele 12-13 juni. www.motesplatslycksele.se

För ytterligare kommentarer
Thomas Hartman, ordförande, 070-6664995
Marie Sandström Öhberg, verksamhetsledare, 070-2107848
Siv Lundin, skolchef, 070-2364044

Fakta:
Coompanion Västerbotten är en del av den rikstäckande organisationen Coompanion som arbetar med rådgivning och affärsutveckling av kooperativt företagande.

Årets Kooperativ – Regionala Coompanion Årets Kooperativ som sedan nomineras vidare till riksfinal som avgörs den 16 oktober.

Språkskolan Umeå ekonomisk förening – ett kooperativ som driver en grundskola, fritids och 4 förskoleavdelningar med inriktning på språk och kommunikation och som nu är aktuell som pristagare av utmärkelsen årets kooperativ 2013

Krav på rimliga löner till konstnärer

Konstfrämjandet Västerbotten : Krav på rimliga löner till konstnärer

Pressmeddelande • 2013-06-18 23:04


20130619-001439.jpg
En ny rapport från Kulturrådet visar att 40% av landets konstutställare följer ramavtalet för ersättning till konstnärerna, det så kallade MU-avtalet. MU-avtalet ska säkerställa att konstnärerna får skäligt betalt för sitt arbete. Rapporten pekar visserligen på en förbättring jämfört med förra årets undersökning men fortfarande är det fortfarande är det så många som 60 procent som inte följer ramavtalet.

– Vackra ord betalar inte mat för konstnärer säger Thomas Hartman, ordförande för Konstfrämjandet i Västerbotten. – Det är fullkomligt oacceptabelt att konstnärer ska förväntas jobba gratis eller för mycket låga ersättningar, ibland endast mot reseersättning. För vilka andra anställda skulle detta vara acceptabelt? – Ska vi vända denna utveckling måste offentligt sektor lära sig vara ett föredöme. – Ett rimligt grundkrav är att arrangemang och aktiviteter som ska genomföras i projektansökningar och stöd från olika offentliga huvudmän förutsätter att MU-avtalet följs, menar Hartman.

Kontaktperson med anledning av detta pressmeddelande: Thomas Hartman, Ordförande Konsträmjandet Västerbotten, 070 – 666 4995

Konstfrämjandet Västerbotten vilar på fyra hörnstenar:
Konstbildning, breddning av arbetsmarknaden för konstnärer, demokratisering av konsten samt synlig- och tillgängliggörande av konst i samhället. Vi verkar för hela norra Sverige med bas i Umeå.

Under veckan föreläst om skuldfällan, modererat tågdebatt och utbildat folkpartister

Det talas om att människor inte är lika engagerade längre utan mer fokuserar på sig själva. Men jag har haft en vecka full med engagemang där jag träffat och haft förmånen att jobba med sköna människor som tyder på raka motsatsen.

Veckan började med möte lunch till lunch i Stockholm engagerade människor kring flernivåstyre (flerdimensionellt styre). Om hur samhällets olika nivåer kan samverka bättre. Mötet handlade även om placemanagement. Dvs hur man genom platsmarknadsföring kan stärka en region.

Sedan hade jag tre utåtriktade engagemang.

Onsdag den 5 december höll vi föreläsning om boken Vem bryr sig? En bok om Sverige. Denna gång i Norsjö. Precis som vid mötet i Rotary södra som vi hade för någon vecka sedan så blir det bra diskussioner och frågor också från människor som kommer fram efter mötet och vill ge sina många gånger väldigt öppna och personliga erfarenheter av hur det kan fungera. Intresset för att diskutera frågor som politik, makt och maktlöshet ger hopp i ett samhälle som under en tid blivit allt mer egoistiskt och allt kallare.

Torsdag den 6 december var jag moderator för ett stort seminarium och järnvägssatsningar i Botniska korridoren med bland annat politiker från Riksdagens trafikutskott, regionala politiker, näringslivet i form av Volvo och Boliden samt Trafikverket. Seminariet avslutades med en stor paneldebatt. Efter mötet kändes som att det finns tydliga gemensamma punkter där vi kan samarbeta över gränserna mellan politiska partier och näringslivet för att utveckla Sveriges konkurrenskraft.

En film om tågets betydelse har du nedan:

Botniabanan from Region Västerbotten on Vimeo.

Fredag den 7 december var jag var en av två kursledare för Folkpartiets mediautbildning Makt&Media. Det är ytterst viktigt att vi över politiska gränser kan hjälpas åt att ta fighten mot de odemokratiska krafter som lurar i vassen. Men det är också viktigt att utveckla bilden av norra Sverige. En av våra strategier för det är att stärka opinionsbildarna och lyfta berättelser från entreprenörer och människor som brinner för sin sak.

Under utbildningen erbjuder vi både teoretiska exempel och praktiska övningar. Det är jätteroligt att träffa unga drivna politiska innovatörer som viker en god bit av vad som skulle kunna vara en ledig helg för att diskutera samhälle och mediamakt.

Det gemensamma för alla tre arrangemangen var precis detta. Engagerade människor som träffas och samtalar och lägger upp strategier för att utveckla Norra Sverige över olika gränser.

THOMAS HARTMAN

 

Position för Coompanion

Under slutet av veckan träffades Coompanion Västerbottens styrelse för att diskutera position, mission, vision, värdegrund och varumärke. Under två dagar vände och vred vi på förutsättningar och utmaningar för att till fredagens styrelsesammanträde ha en handlingsplan för styrelsens och personalens fortsatta arbete med verksamhetsutveckling.

Man kan tycka att det går inflation i varumärkesdiskussioner i samhället. Men den här sortens process är viktig för att bli tydligare som organisation.

Der blir spännande att se var processen tar vägen för Coompanion Västerbotten.

Thomas Hartman

Norrbotniabanan får mer stöd av EU än av svenska regeringen.

20120906-155329.jpg
Idag är jag på överläggningar i Bryssel angående den pågående processen CEF, Connecting Europa Facility. Europeiska kommissionen, Parlamentet, LKAB är några av de närvarande. Det är många frågor som hänger i luften.

CEF är ett ambitiöst projekt från kommissionen för infrastruktursatsningar inom hållbara transporter, förnyelsebar energi och digitala näringar i EU som omfattar 50 miljoner Euro. Men den ekonomiska krisen gör att vissa länder vill minska både sina egna budgetar och den gemensamma EU budgeten även om de håller med om principerna bakom förslaget.

Ett förslag som diskuteras är project bond initiative för att underlätta finansiering av infrastrukturprojekt. Tanken är att exempelvis EIB ska kunna vara med och bära risken vid investeringar i infrastruktur.

Görans Färm
har precis hållit ett mycket intressant anförande som talesperson för socialdemokraternai i parlamentets budgetutskott. Efter det har vi tagit del av industrins åsikter denna gång representarade av LKAB. Nu talar EU-kommissionens representant.

Det paradoxala just nu är att det verkar lättare att få stöd för järnvägssatsningar som Norrbotniabanan hos EU än vad det är hos svenska staten.

THOMAS HARTMAN

Även om Region Västerbotten dör i morgon gäller det att idag plantera ett äppelträd

20120823-002715.jpg
Jag har jobbat och varit engagerad inom många områden. Däribland har jag förmånen att både ha och haft politiska uppdrag under lång tid och dessutom bland annat få jobba som tjänsteman i olika former.

Erfarenheten av mina politiska uppdrag är jag oerhört tacksam och ödmjuk över och är inget jag någonsin skulle vilja vara utan. Erfarenheten av den politiska debatten och agerandet mellan partierna gör att jag får lättare att förstå vissa bevekelsegrunder, interiörer och politiska skeenden.

Problemlösningen i politiken ska inte underskattas. Det är något av det mest utmanande den mänskliga hjärnan kan ägna sig åt och oerhört intellektuellt stimulerande. Det ger otroligt många mervärden att få jobba med vårt gemensamma samhällsbygge.

Men när politikens vågor går höga är det många som inte har den politiska erfarenheten som tar illa vid sig.

Jag återkommer till det.

Den senaste tiden har det framförts synpunkter från Skellefteå om balansen i Region Västerbottens arbete. Ytterst har det handlat om beslutsformer och anställda. Det började med reportage från tidningen Norran där tidningen under tre dagar kritiserade Skellefteåpolitikernas sätt att lobba mot den nationella nivån och styra i Region Västerbotten.

Lite kändes det som att tidningen öppnade minnenas arkiv till den gamla stålverk 80-tiden med paket från statsmakterna som skickades ut i provinserna med vidhängande minister. På den tiden handlade politisk påverkan om att resa med delegationer till Stockholm, sitta med mössan i hand i väntrummet, och slåss för att få utlokaliserade jobb.

Debatten hamnade sedan vidare mot Region Västerbotten där Skellefteåpolitikerna beskrevs som flata. Lite kan man känna tidningen Norrans varumärkesposition ”att leva på bygdens sida” i den artikelserien.

Det överhängande målet blev att angripa politikerna för att de egna medborgarna ska se att tidningen gör nytta.

På klassiskt maner fick kritiken rejält med plats medan det positiva Skellefteåpolitikerna gjort genom sitt lobbyarbete i Norrbotniabanan och mycket tidiga deltagande i olika strategiska projekt för att få jobb till orten etc etc blev ointressant i tidningens redovisning.

På samma sätt var det med redovisningen av hur länets resurser fördelas.

Satsningar i projekt eller länstransportplanen som initialt varit till Skellefteås fördel blev ointressant att rapportera om. Däremot handlade journalistiken om att trumma in budskapet att Skellefteå är missgynnat och hur usla Skellefteås politiker är de inte gör något åt detta.

Detta trots att offerkoftan aldrig har varit mode.

Vissa talar om politisk kampanjjournalistik.

Jag håller inte med om det. Även om Norrans ledarsida och övriga redaktionen samverkade på ett ovanligt intimt sätt i dessa artiklar så är det snarare ett del av ett större samhällsproblem symptomatiskt för dagens journalistik.

Det finns inte nog med tid och resurser att göra ett heltäckande arbete. Då är det lätt att lockas bevisa den tes man vill bevisa istället för att jobba förutsättningslöst, problematisera och redovisa alla argument.

Det är billigare och snabbare.

Artiklarna i Norran följdes upp av en politisk motion där folkpartiet krävde krafttag. Ingen var emot. I sig inte så konstigt när så många artiklar skrivits på samma tema. Motionen bifölls så till vida att ett utvecklingsarbete ska genomföras för att utveckla Region Västerbotten framåt.

Inget häpnadsväckande i sig.

Alla organisationer behöver ses över. Möjligen är det ingen som är särskilt intresserad av att backa bandet. Väcka liv i kommunförbundet. Skicka tillbaks transportinfrastruktur med mera till länsstyrelsen. Återskapa nämnden för regional utveckling i landstinget.

Men det får vi se.

Ett av argumenten som lite slarvigt framförs i debatten ibland handlar om att Region Västerbotten inte är en demokratisk organisation. Detta då politikerna inte är demokratiskt utsedda i direkta val. Den åsikten är det lätt att ha sympati för. De flesta partier i länet vill se någon form av lösning med direktvalt fullmäktige.

Samtidigt är Region Västerbotten i dagens ordning ungefär lika demokratisk som skolstyrelsen, fritidsnämnden eller kommunstyrelsen. Samtliga är indirekt valda. Alla har de politiker som utses indirekt av respektive parti efter val till kommunfullmäktige. Region Västerbottens budget motsvarar en nämnd i en större kommun. Så pratet om odemokratisk kan visa på bristande kunskap eller bristande förmåga till nyans hos den som säger det.

Det viktiga med denna sorts debatt är att det leder till något konstruktivt, bättre och starkare än tidigare. Vad det blir är en politisk resa som partiernas företrädare har att göra tillsammans. Vi får se var det tar vägen.

Så tillbaks till det jag började med. Sättet diskussionen förs på.

För den som inte lever politik är det kanske lätt att ta illa upp.

Jag förstod det förra veckan.

Jag träffade på en person som inte är politiskt engagerad eller skulle drömma om att jobba som tjänsteman.

Engagerat spände han ögonen i mig: ”Jag såg debatten om Region Västerbotten innan sommaren. Hur orkar ni jobba i en organisation som sågas vid fotknölarna av sina egna politiker.” ”Är det inte ett svek att inte först få återkoppling mellan fyra ögon utan istället få läsa i tidningen att det jobb ni gör inte duger.” ”Vilka skitarbetsgivare”. ” Det sättet att bete sig skulle aldrig fungera i privat sektor”.

Andra åsikter jag fått till mig idagarna: ”Varför är det ingen politiker som sagt nåt direkt till de personer som jobbar med olika frågor om det nu är så att allt är så dåligt”. Eller ”är det ingen av de politiska uppdragsgivarna som ser det arbete som utförs och de ansträngningar som görs för att hela länet ska vara med.” ”Eller hur kan de komma efteråt och ha synpunkter när de själva sitter med runt bordet och beslutar och då inte säger nåt.”

Genom samverkan mellan kommuner kan upphandlingar göras som både leder till billigare offentlig sektor och bättre samhällsservice. Hur ofta är inte Region Västerbotten ute i kommunerna och diskuterar med kommunledningarna om strategiska frågor och vägval. Hur ofta bryts inte diskussioner om satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik för att hela länet ska kunna växa?

Region Västerbotten består av professionella, lojala och hängivna människor med enormt mycket erfarenhet. Jag vågar säga att alla som jobbar åt Region Västerbotten brinner för länets utveckling och för att Västerbotten som helhet ska bli starkare.

Oavsett om organisationen dör i morgon vill de idag plantera ett äppelträd.

När en sådan här debatt kommer måste man kunna skilja på sak och person.

Den pågående diskussionen är INTE angrepp på sättet enskilda tjänstemän, experter eller fritidspolitiker gör sitt jobb eller sitt uppdrag. Det är ingen som helst kritik mot de personer som jobbar eller på annat sätt är engagerade inom Region Västerbotten oavsett om det är på länsbiblioteket, i administrationen eller med näringslivsfrågor eller i någon annan del av verksamheten. Det finns alltså ingen som helst anledning att bli ledsen, ta något personligt eller tappa energi.

Tvärtom är det uttryck för en nödvändig och hälsosam politisk debatt om hur Västerbotten ska jobba tillsammans framöver.

Det är kanske en sådan viktig diskussion som gör att länets alla aktörer blir mogna nog att ta nästa steg. Där Umeå och Skellefteå drar åt samma håll och inser att fienderna finns någon annanstans.

En riktig regionbildning.

THOMAS HARTMAN