Bra att offentlig sektor tävlar

imageÅSIKTER. (2016-06-30)Tävlingar inom offentliga sektor är inte ett slöseri med tid och resurser. Oavsett om deltagandet leder till önskad utmärkelse eller ej. Avgörande är hur engagemanget, ”tävlingsivern”, kopplar till verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling. Där finns nycklarna till verklig framgång. Det är bra om offentliga organisationer tävlar på ett genomtänkt sätt.
Det skriver Thomas Hartman, chef för Kommunikation och externa relationer vid Region Västerbotten

Varför alla dessa tävlingar och utmärkelser inom offentlig sektor? Eller rättare sagt – varför inte?

Efter att ha varit en av tre slutkandidater står det nu klart att Umeå kommun inte lyckades erövra titeln Europas miljöhuvudstad. Innebär då det – som det ibland brukar hävdas från vissa håll i debatten – att sådana här satsningar mest ska ses som ett slöseri med tid och offentliga resurser?

Om man betraktar engagemanget som just en tävling där syftet är att erövra en förstaplats kan man förstås se det så. Men om man är intresserad av de riktigt stora vinsterna bör man i stället mer rikta sin uppmärksamhet på hur engagemanget – eller ”tävlingsivern” som det brukar framställas – kopplar till verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling.

Där finns nycklarna till verklig framgång. Att skilja på mål och medel och analysera sambanden mellan orsak och verkan är nyttigt i de flesta sammanhang. Det bör också gälla dem som menar att det är mest PR-branschen som gynnas när offentlig sektor tävlar om diverse utmärkelser.

När det gäller en satsning som på Kulturhuvudstadsåret går det inte förringa marknadsföringsresultatet och de positiva effekterna – inte bara för besöksnäringen utan också för Umeås och regionens attraktionskraft överhuvudtaget – såväl på kort mätbar sikt men också med stor sannolikhet kommer att märkas i det längre perspektivet.

Kommunens meritlista i sådana här sammanhang är lång. Den handlar till exempel om utmärkelser för nytänkande med stadens offentliga rum, för man hur kommunen omsätter klimatstrategier och engagerar invånare och företag att agera klimatsmart, om planpriset 2012 där Sveriges arkitekter uppmärksammade arbetet med den fördjupade översiktsplanen eller för priset som årets barnkommun med fokus på barnfattigdom och utsatta familjer. Om vi fortsätter och tittar bakåt över en tioårsperiod hittar vi än fler exempel inom skilda områden som hör till kommunens kärnverksamhet.

Tillsammans ger detta en bild av en kommun som vill något. Inom sina olika nischer skapar det nyfikenhet som generar studiebesök, uppmärksamhet från media och branschpress, inbjudningar till konferenser och seminarier för att berätta om ”best practise” och så vidare. Så långt om den externa – utåtriktade – dimensionen.

Men den interna dimensionen – den mot själva verksamheten – är än mer intressant.

Jag erinrar mig en krönika i VK för en tid sedan där skribenten i och för sig inte avfärdar tävlandet men menar att det är berättigat först om det fokuserar på frågor som ger ”reell samhällsnytta.”

Precis – och så rätt så. Det är här vi kommer till det så betydelsefulla sambandet mellan mål och medel.

Målen formuleras av tagna visioner och styrdokument. Där definieras samhällsnyttan. Om aktiviteter och händelser sedan förflyttar oss i riktning mot de uppsatta målen genereras samhällsnytta på vägen – i små steg, ofta i det lilla. Men icke desto mindre.

Forskningsresultat stödjer detta synsätt. Att sträva efter målrelaterade utmärkelser kan skingra det man kallar ”målförvirring”, öka förståelse för verksamheten, skapa motivation, driv och stolthet hos såväl medborgare, medarbetare som ledning. Själva tävlingen och utmaningen blir ett verkningsfullt stödverktyg i verksamhetsstyrningen.

– Utvecklingsprocesser måste förena brinnande otålighet med oändligt tålamod säger den kloke Bengt Göransson i sin bok ”Tankar om politik”. Det energitillskott som tävlingslågan kan bidra med ska absolut inte underskattas – inte heller i offentlig verksamhet.

Därför är det bra att Umeå Kommun tävlar på ett genomtänkt sätt. Detta genererar nytta inte bara för Umeå kommun utan för norra Sverige.

Thomas Hartman

Årlig almedalskritik bygger Lakomaas personliga varumärke

ALMEDALEN. Varje år kommer ett antal kritiska inlägg i debatten om Almedalen så också i år. När jag kollar tillbaks i tiden kan jag se att en av debattörerna Erik Lakomaa lämpligt skriver och säger samma sak varje år; 2009  29/6 i SvT, 2010 30/6 i Dagens Samhälle, 2011 27/6 i SvD Brännpunkt, 2012, 2013 25/6 SR. För  att nu i år 2014 24/6 i Dagens Samhälle återigen sagt samma sak igen:

”– Almedalen är bortkastade pengar”. ”– Vill man nå ut med ett budskap väljer man lämpligen ett tillfälle då konkurrensen är mindre.””– Att medverka i Almedalen är ett råd som ingen seriös kommunikationsrådgivare skulle ge till sina kunder.

Varje år leder artikeln / utspelet till samma uppmärksamhet och startar en diskussion där Lakomaa får en självklar plats i debatten. Finurligt.

Det är inte långsökt att tänka tanken att Erik Lakomaa helt enkelt bygger sitt eget namn genom att vara den som skickar in sin debattartikel i slutet av juni varje år till SvD eller Dagens Samhälle med ungefär samma argument varje gång och därmed får vara den som bär kritiken av Almedalsveckan.

Vi har en strategi vi jobbar efter som inte handlar om kortsiktig exponering i media. Därför blir hans kritik tämligen irrelevant. I år valde jag att svara Lakomaa i Dagens Samhälle med artikeln: Därför vänder vi inte Almedalen ryggen.

Almedalen är rätt strategi för oss

Är du nyfiken på hur vi jobbar med kommunikation vid Region Västerbotten och hur vi tänker kring arrangemang som #almedalen? Under fredagen när lugnet började lägga sig över våra lokaler i Visby flyttade Helsingborg och Jocke Jardenberg in hos oss med sitt format #hbgflyttarin. Du kan se programmet där jag avslöjar våra hemligheter här. Infotechs Mikael Hansson och VK:s Chefredaktör Ingvar Näslund var för övrigt med i publiken vid inspelningen. Rapporten från Infotech har du här.

Dags för Sveriges mest kreativa knytkalas

20140603-011704-4624521.jpg
Det är dags för Sveriges mest kreativa knytkalas – eventet Mötesplats Lycksele, den 4-5 juni.

– En unik kraftsamling där idéer på ett konkret sätt omvandlas till koncept och prototyper för att sedan bli tjänster och produkter, säger Thomas Hartman, kommunikationschef på Region Västerbotten.
Under Mötesplats Lycksele kommer även årets bästa innovationer röstas fram.

Årets tema är ”Kulturdriven tillväxt” och har förstås en koppling till att Umeå år årets kulturhuvudstad i Europa.
– Vi behöver förändra de felaktiga bilderna och myterna om Norrland. Alla är inte som i filmen ”Jägarna” och vi är inte en tärande utan närande del av Sverige. Men förändringen kan vi bara åstadkomma själva, menar Hartman.

Mytbildningen är dock ingenting unikt för Norrland.
– Alla regioner lever med en nidbild. Göteborg har exempelvis bestämt sig för att betyda mer för Sverige än Kal, Ada och buskis. På samma sätt kan vi göra i norra Sverige.

Mötesplats Lycksele syftar dock inte enbart till att förändra attityder. Långt ifrån. Ambitionen är att vitalisera regionen, framtidssäkra dess attraktionskraft och vidareutveckla innovationsklimatet för en hållbar utveckling,
– Vi vill skapa engagemang. Sätta igång tankar, diskussioner och samhandling mellan relevanta opinionsbildare. Skapa ett medborgardrivet utvecklingsarbete där alla ges chansen att bli delaktiga.

Målet är att utveckla hela länet. Hitta nya former och idéer för en starkare landsbygd.
– Vi vill ha stad och land i balans, säger Hartman.

Mötesplats Lycksele har också föregåtts av ett flertal förevent, bland annat fyra idéverkstäder som är första steget i den så kallade Innovationsloopen. I Lycksele bearbetas idéerna ytterligare för att presenteras inför konferensdeltagarna.
– Det är detta som gör Mötesplats Lycksele unikt. Vi gör någonting konkret av idéerna – på plats. Det är ingen risk för den så kallade konferenssjukan, betonar Hartman med ett skratt.

Under Mötesplats Lycksele jobbar åtta grupper med åtta deltagare i varje grupp vidare för att göra prototyper av idéerna. Grupperna är tvärvetenskapliga och samlar såväl studenter och seniorer, forskare och entreprenörer, designers och programmerare plus en rad experter inom lika områden.

Förra årets vinnare blev VIP-Avatar, en ny patientjournal med visuella inslag som ger en bättre och snabbare överblick av varje enskild individs totala hälsotillstånd.

Mötesplats Lycksele är huvudeventet, den stora kraftsamlingen, som arrangeras i juni varje år. Hit slussas idéerna, från Idéverkstäder till Utvecklingsverkstäder, för att bli prototyper, produkter och slutligen företag.

Projektet är en viktig och långsiktigt satsning för att utveckla regionen. Tillsammans skapar hundratals människor – från näringsliv, politik, akademi, allmänhet och det civila samhället – en arena som glöder av utmaningar, nya grepp och lösningar.

Information

Thomas Hartman
Kommunikationschef
thomas.hartman@regionvasterbotten.se

Presskontakt

Mia Ahlstrand
TRAB för Region Västerbotten
mia@riklund.se

Ambassadörsbesök, sport, scenkonst och nyhetsbrev

20140215-202831.jpgVeckan avslutades med teknisk genomgång av system för nyhetsbrev och event.

En spännande vecka har nått sitt slut. Under veckan har vi genomfört ett ytterst trevligt och väldesignat besök av indiska ambassadören.

Ambassadör är sedan år 2012 Banashri Bose Harrison. Hon fick upp intresset ytterligare för vår del av världen då vi hade äran att gästas av henne under årets upplaga av Västerbotten på Grand Hôtel. Nu var det dags att komma till länet och jag är övertygad om att vi kommer se mer av ambassadören på våra breddgrader.

Under veckan har jag hållit seminarium / föredrag för två viktiga delar av det civila samhället; Västerbottens idrottsförbund och scenkonsten i de fyra nordligaste länen i Sverige. Jag blir alltid fylld av energi då jag träffar engagerade människor som jag gjort vid dessa två möten. Det är också roligt att det leder till nya samarbeten och konkreta uppslag.

Under veckan har jag även deltagit på möte kring nyhetsbrevssystem och eventhanteringssystem. Systemet vi har är marknadsledande. Nu ska vi se om det kan bli lika bra när det gäller eventsidan som för nyheter.

En annan sida vi ser över gäller våra nuvarande och eventuellt tillkommande avtal med byråer i olika discipliner och därför försöker jag hinna träffa olika reklambyråer innan vi går in i sekretessperiod i anslutning till upphandling.

Därtill har jag hunnit träffa vår nuvarande byrå Vinter och delta vid kraftsamlingen i Norrbotten. Där hann vi träffa Polarbröd men också kommunalråden Yvonne Stålnacke och Niklas Nordström.

Jag har också under veckan haft möte med viktiga aktörer för norra Sverige som infotech, Uminova, marknadschefen för Skellefteå Kommun (som för övrigt ligger på plus eftersom hon gav mig en fin profilmössa) , men också med ung företagsamhet och exempelvis kulturhuvudstadsåret 2014.

Nu dags att försöka lägga lite barn och ta det lugnt. Möjligen hinner jag planera lite inför nästa veckas möte med franska partners på Arlanda och den serie av möten jag ska på i Kroatien.

Då ska jag bland annat försöka koppla upp mig via Skype mot kommunikationsenheten. Det blir kul att se hur det går och om tekniken är med oss.

Ha en fortsatt skön kväll och helg.

THOMAS HARTMAN

Svar: Kulturdriven tillväxt är bra för alla

Umea2012-740x416
Jag svarar på en insändare i Norran omVästerbotten på Grand Hôtel och årets tema. Svar på insändaren Västerbotten är mer än Umeå, Norran 27 -01-2014

För 24:e året i rad arrangeras Västerbotten på Grand Hôtel, ett arrangemang som når stort intresse och bidrar till att vi kan bygga relationer vi som län har nytta av.

Varje år väljer arrangörerna; Region Västerbotten och Länsstyrelsen, efter kontakt med ett stort antal länsaktörer, ett tema för året. Årets tema, kulturdriven tillväxt, sammanfaller som skribenten uppmärksammar samtidigt som kulturhuvudstadsåret i Umeå. Tidigare har vi bland annat fördjupat oss inom innovationer och talang- och kompetensförsörjning.

Hur programmen skapas är ingen slump utan resultat av mycket medvetna val. Vi strävar efter geografisk balans och ser till att vi ställer fler kvinnor än män på scenen. Årets konferencier är verksam i Skellefteå och åtta av 16 programpunkter är inte Umeårelaterade.

Som en av arrangörerna bakom Västerbotten på Grand Hôtel har vi ett ansvar att skapa ett arrangemang som gör nytta för Västerbotten och dess varumärke. Kulturdriven tillväxt är ett brett begrepp som sträcker sig längre än kulturhuvudstadsåret och har stor betydelse för regionens utveckling och välfärd. Bara turismkonsumtionen i Sverige relaterad till kultur ökade med 14 % mellan 2011-2012. Detta är viktiga siffror vi på bästa sätt försöker ta till vara på.

Region Västerbotten jobbar mer aktivt än någonsin med att öka vår tillgänglighet i länet. Ska man med ett ord sammanfatta allt vi jobbar med så är det ”utveckling”. Detta oavsett om vi jobbar för att Norrbotniabanan ska byggas, för att förändra attityder till psykisk ohälsa eller för att öka nyttan av världens bästa bredband. Människor, organisationer, företag och samhälle ska växa.

En del av detta viktiga arbete är att hela länet hjälps åt med länets marknadsföring. Här har Skellefteå väldigt mycket att bidra med som både Västerbotten och Norra Sverige kan vara stolta över.

Flera bra exempel framkom exempelvis på Alvargalan i fredags där vi också deltar.

Thomas Hartman
Kommunikationschef, Region Västerbotten

Debatt: Alvargalan – viktig plats för Skellefteås attraktivitet

923049_10152206940609808_1053348885_n

Alvargalan är ett sätt att stärka Skellefteås och Västerbottens varumärke. I en debattartikel i Norran 31-01-2014 skriver jag om vikten av att stärka näringslivet i regionen genom att också använda event som Alvargalan i det arbetet.

Å ena sidan är det viktigt att kommunens politiska ledning inser att ett gott näringslivsklimat inte är någonting vi får gratis. Å andra sidan ifrågasätts på samma gång om det verkligen är smart att kommunen satsar just på Alvargalan. Hur hänger det här ihop?

Vid Alvargalan belönas initiativ, kreativitet, risktagande, uthållighet, framsynthet. Galan med kringarrangemang uppmärksammar drivkrafter hos de som redan utvecklat företag och skapat jobb för att motivera andra att göra detsamma.

Under ”glitter och glamour” sätter Alvargalan spotlighten på de egenskaper som präglar framgångsrikt företagande och entreprenörskap – en utvecklingskraft som allt fler kommuner blir allt mer beroende av framöver. För att inse vikten av detta är det bara att studera den alarmerande rapport TCO lägger fram i dagarna om ett tudelat Sverige där utvecklingskraften koncentreras till storstadsregionerna.

Alvargalan har, bland annat genom kommunens sponsring, vuxit och blivit en angelägenhet för hela Skellefteås näringsliv. Visst är 300 000 kr mycket pengar men dessa måste också sättas i relation till samlade effekten av andra näringslivsfrämjande aktiviteter. Det finns flera sätt för en kommun att stötta sitt näringsliv som effektivt bygglovsförfarande, kompetensförsörjning, näringslivslotsar, infrastruktur och goda kommunikationer.

När det gäller Alvargalan skulle man då kunna resonera så här:

Galan 2014 attraherade 750 personer. Kommunikationsforskningen har kommit fram till – och det här var innan sociala media exploderade – att vi förmedlar en positiv upplevelse vi är med om till ca 18 personer. Redan i första ledet har den positiva berättelsen om Alvargalan potentiell räckvidd om mer än 10 000 personer. Lägg sedan till de som tillkommer i nästa led och genom sociala medier.

Region Västerbotten vill stärka Norra Sverige och Västerbotten. Ett sätt att göra det är med relationsbyggande och kraften i positiva berättelser. Exempel på aktiviteter som i vissas ögon är att sticka ut hakan lite extra är Västerbotten på Grand Hôtel och Berättarfestivalen. Så länge det finns en strategi och att resultat kan redovisas öppet är ovanstående goda exempel på positiva händelser som bidrar till att lyfta norra Sverige.

Skellefteås föredömliga arbete med platsvarumärket är en viktig anledning till varför Region Västerbotten beslutat sig för att stödja Alvargalan. Grunden är vårt arbete med länets attraktivitet utifrån bland annat behovet av samhandling kring event- och främjandestrategi.

Vi vill aktivt delta i de nätverk galan och dess kringaktiviteter skapar. För oss är Alvargalan ett exempel på den skaparkraft Skellefteå kan uppbåda.

Något vi är stolta över.

Thomas Hartman
Kommunikationschef
Region Västerbotten

Föreläsning och debatt om sociala medier

20131112-130246.jpg
SOCIALA MEDIER. Idag är jag på besök i Akademill. Åbo akademi för att delta i ett seminarium om yttrandefrihet och sociala medier.

Sättet att yttra sig, skapa opinion och diskussion har tagit sig nya former. Hur skapar vi våra egna nyhetskanaler?

Bland annat deltar Christian Sundgren (ordförande reportrar utan gränser), Johanna Korhonen, journalist Helsingin Sanomat, Malin Crona, chefredaktör och jag.

Dennis Rundt har precis hållit ett engagerande inledningsanförande kring media och deras rapportering och hur samhället förändras. Christian Sundgren berättar nu om bloggare som sitter fängslade för sina försök att yttra sig.

Debatten om media och medias makt är viktig. Jag har bland annat tänkt bidra med några tankar hur sociala medier kan användas i symbios med gammelmedia.

Thomas Hartman

Workshop om platsledarskap

20131031-070548.jpg
Idag är andra dagen för den workshop Region 8 anordnar tillsammans med Region Västerbotten och Tillväxtverket.

En god uppslutning av kommunchefer och ledande politiker har samlats på Åsele Wärdshus för att utveckla samarbete och samhandling i ett flernivåstyresperspektiv.

Jag tror att vi är på rätt väg. Det gäller att hitta nya lösningar för samverkan över organisations och kommungränser. Diskussionerna igår kretsade från värdskap till appar, bredband och ny teknik via fotbollsskolor, snabbare myndighetsbeslut och nattis och helgis i barnomsorgen.

Det ska bli riktigt spännande att se var diskussionerna tar vägen idag.

Thomas Hartman