Värdegrund och varumärke

Detta är Region Västerbotten from Region Västerbotten on Vimeo.

VÄRDEGRUND. Region Västerbotten jobbar mycket med värdegrundsfrågor just nu och kommer säkert att göra så under en lång tid framåt. Detta arbete hoppas vi kommer att tillföra värden för länet även utanför vår egen organisation.

Vad är värdegrund?
Värdegrund kan ju handla om gemensamma förhållningssätt mellan ett antal medarbetare där man respekterar varandra, svarar på mail eller är snälla mot varandra i största allmänhet.

Att värdet av detta inte ska underskattas lärde jag mig bland annat när jag 2003 anställde medarbetare till Eurokampanjen och då hittade en tjej med bakgrund hos Disney med sin blotta attityd stärkte både arbetsplatsen och laget. Vi känner nog var och en personer som tar energi och personer som tillför både energi och glädje. Mycket av detta finns i huvudet hos en själv och att man har insikten om hur ens beteende påverkar andra medarbetare.

Koppla värdegrunden till det du ska göra
Men värdegrund kan vara ett ännu starkare verktyg om det kopplas till det uppdrag man håller på med som i Region Västerbottens fall är att ha det regionala utvecklingsansvaret och jobba för att stärka Västerbotten.

När vi formulerar en värdegrund som riktas mot vårt uppdrag så kan vi också lättare värdera om det vi gör tillför nytta i arbetet eller inte.

Finns inga genvägar
I den diskussionen går det inte att göra någon quick-fix. Den viktigaste komponenten är delaktighet och att alla medarbetare får möjlighet att säga sitt i värdegrundsdiskussionen.

I Region Västerbottens fall har vi börjat arbetet med en pilot med sex medverkande och sedan samlat alla medarbetare som kunde vara med till en efterlängtad första workshop den 15 oktober. Nu jobbar vi för en uppföljning den 13 november.

Internkommunikation, varumärkesarbete och värdegrundsfrågor är inte en sluten personalpolitisk process utan i vårt fall av avgörande betydelse för att tillsammans med andra och med kraft kunna jobba för att stärka länets varumärke och utveckla bilden av Norra Sverige.

THOMAS HARTMAN

Position för Coompanion

Under slutet av veckan träffades Coompanion Västerbottens styrelse för att diskutera position, mission, vision, värdegrund och varumärke. Under två dagar vände och vred vi på förutsättningar och utmaningar för att till fredagens styrelsesammanträde ha en handlingsplan för styrelsens och personalens fortsatta arbete med verksamhetsutveckling.

Man kan tycka att det går inflation i varumärkesdiskussioner i samhället. Men den här sortens process är viktig för att bli tydligare som organisation.

Der blir spännande att se var processen tar vägen för Coompanion Västerbotten.

Thomas Hartman

Stjäl du från hotellrummet? Du är inte ensam.

20120823-111628.jpg
Jag lyssnar på ett mycket intressant föredrag av designern Tom Tack om stölder och marknadsföring och hur det kan kopplas till servicedesign.

11 % av de som åker på resa och besöker ett hotell planerar redan innan för att stjäla saker från hotellet. Forskning visar att det är fler kvinnor än män som beter sig på detta sätt. Prylarna följer med av flera skäl. Det är ett sätt att få maximalt värde från ett dyrt hotellrum som du redan betalt. För vissa handlar det om att skryta och lyfta fram det liv man lever genom att placera designade hotellsaker på exempelvis gästtoaletten.

Det är rätt intressanta siffror han lägger fram.

4 miljoner ”stör ej” skyltar stjäls varje år från hotell.
2,3 miljoner speglar
900 000 dörrknoppar
450.000 mattor

Detta bara på den brittiska marknaden.

Att hotellrummen kostar så mycket beror delvis på att hotellföretagen räknar med stölderna och sätter pris på beteendet.

Med en sådan situation kan hotellen välja olika strategier. En del hotell tar bort logotyper och varumärken från sina saker då de vet att de i sig lockar till stöld.

Bulgari Resort Bali är ett exempel på en semesteranläghning som medvetet väljer en annan strategi. De designar saker (bortsett från TV:n som är för stor att gå ner i väskan) för att bli stulna. De vet att det designade brädspelet kommer att göra nytta som marknadsföring i folks vardagsrum.

Det är ett sätt för marknaden att anpassa marknadsföringen till människors beteende. Nästa steg blir att hitta metoder att exponera reklam i de stulna sakerna när prylen via gps-positionering känner att den är utanför hotellet. Det arbetet pågår.

Thomas Hartman

Även om Region Västerbotten dör i morgon gäller det att idag plantera ett äppelträd

20120823-002715.jpg
Jag har jobbat och varit engagerad inom många områden. Däribland har jag förmånen att både ha och haft politiska uppdrag under lång tid och dessutom bland annat få jobba som tjänsteman i olika former.

Erfarenheten av mina politiska uppdrag är jag oerhört tacksam och ödmjuk över och är inget jag någonsin skulle vilja vara utan. Erfarenheten av den politiska debatten och agerandet mellan partierna gör att jag får lättare att förstå vissa bevekelsegrunder, interiörer och politiska skeenden.

Problemlösningen i politiken ska inte underskattas. Det är något av det mest utmanande den mänskliga hjärnan kan ägna sig åt och oerhört intellektuellt stimulerande. Det ger otroligt många mervärden att få jobba med vårt gemensamma samhällsbygge.

Men när politikens vågor går höga är det många som inte har den politiska erfarenheten som tar illa vid sig.

Jag återkommer till det.

Den senaste tiden har det framförts synpunkter från Skellefteå om balansen i Region Västerbottens arbete. Ytterst har det handlat om beslutsformer och anställda. Det började med reportage från tidningen Norran där tidningen under tre dagar kritiserade Skellefteåpolitikernas sätt att lobba mot den nationella nivån och styra i Region Västerbotten.

Lite kändes det som att tidningen öppnade minnenas arkiv till den gamla stålverk 80-tiden med paket från statsmakterna som skickades ut i provinserna med vidhängande minister. På den tiden handlade politisk påverkan om att resa med delegationer till Stockholm, sitta med mössan i hand i väntrummet, och slåss för att få utlokaliserade jobb.

Debatten hamnade sedan vidare mot Region Västerbotten där Skellefteåpolitikerna beskrevs som flata. Lite kan man känna tidningen Norrans varumärkesposition ”att leva på bygdens sida” i den artikelserien.

Det överhängande målet blev att angripa politikerna för att de egna medborgarna ska se att tidningen gör nytta.

På klassiskt maner fick kritiken rejält med plats medan det positiva Skellefteåpolitikerna gjort genom sitt lobbyarbete i Norrbotniabanan och mycket tidiga deltagande i olika strategiska projekt för att få jobb till orten etc etc blev ointressant i tidningens redovisning.

På samma sätt var det med redovisningen av hur länets resurser fördelas.

Satsningar i projekt eller länstransportplanen som initialt varit till Skellefteås fördel blev ointressant att rapportera om. Däremot handlade journalistiken om att trumma in budskapet att Skellefteå är missgynnat och hur usla Skellefteås politiker är de inte gör något åt detta.

Detta trots att offerkoftan aldrig har varit mode.

Vissa talar om politisk kampanjjournalistik.

Jag håller inte med om det. Även om Norrans ledarsida och övriga redaktionen samverkade på ett ovanligt intimt sätt i dessa artiklar så är det snarare ett del av ett större samhällsproblem symptomatiskt för dagens journalistik.

Det finns inte nog med tid och resurser att göra ett heltäckande arbete. Då är det lätt att lockas bevisa den tes man vill bevisa istället för att jobba förutsättningslöst, problematisera och redovisa alla argument.

Det är billigare och snabbare.

Artiklarna i Norran följdes upp av en politisk motion där folkpartiet krävde krafttag. Ingen var emot. I sig inte så konstigt när så många artiklar skrivits på samma tema. Motionen bifölls så till vida att ett utvecklingsarbete ska genomföras för att utveckla Region Västerbotten framåt.

Inget häpnadsväckande i sig.

Alla organisationer behöver ses över. Möjligen är det ingen som är särskilt intresserad av att backa bandet. Väcka liv i kommunförbundet. Skicka tillbaks transportinfrastruktur med mera till länsstyrelsen. Återskapa nämnden för regional utveckling i landstinget.

Men det får vi se.

Ett av argumenten som lite slarvigt framförs i debatten ibland handlar om att Region Västerbotten inte är en demokratisk organisation. Detta då politikerna inte är demokratiskt utsedda i direkta val. Den åsikten är det lätt att ha sympati för. De flesta partier i länet vill se någon form av lösning med direktvalt fullmäktige.

Samtidigt är Region Västerbotten i dagens ordning ungefär lika demokratisk som skolstyrelsen, fritidsnämnden eller kommunstyrelsen. Samtliga är indirekt valda. Alla har de politiker som utses indirekt av respektive parti efter val till kommunfullmäktige. Region Västerbottens budget motsvarar en nämnd i en större kommun. Så pratet om odemokratisk kan visa på bristande kunskap eller bristande förmåga till nyans hos den som säger det.

Det viktiga med denna sorts debatt är att det leder till något konstruktivt, bättre och starkare än tidigare. Vad det blir är en politisk resa som partiernas företrädare har att göra tillsammans. Vi får se var det tar vägen.

Så tillbaks till det jag började med. Sättet diskussionen förs på.

För den som inte lever politik är det kanske lätt att ta illa upp.

Jag förstod det förra veckan.

Jag träffade på en person som inte är politiskt engagerad eller skulle drömma om att jobba som tjänsteman.

Engagerat spände han ögonen i mig: ”Jag såg debatten om Region Västerbotten innan sommaren. Hur orkar ni jobba i en organisation som sågas vid fotknölarna av sina egna politiker.” ”Är det inte ett svek att inte först få återkoppling mellan fyra ögon utan istället få läsa i tidningen att det jobb ni gör inte duger.” ”Vilka skitarbetsgivare”. ” Det sättet att bete sig skulle aldrig fungera i privat sektor”.

Andra åsikter jag fått till mig idagarna: ”Varför är det ingen politiker som sagt nåt direkt till de personer som jobbar med olika frågor om det nu är så att allt är så dåligt”. Eller ”är det ingen av de politiska uppdragsgivarna som ser det arbete som utförs och de ansträngningar som görs för att hela länet ska vara med.” ”Eller hur kan de komma efteråt och ha synpunkter när de själva sitter med runt bordet och beslutar och då inte säger nåt.”

Genom samverkan mellan kommuner kan upphandlingar göras som både leder till billigare offentlig sektor och bättre samhällsservice. Hur ofta är inte Region Västerbotten ute i kommunerna och diskuterar med kommunledningarna om strategiska frågor och vägval. Hur ofta bryts inte diskussioner om satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik för att hela länet ska kunna växa?

Region Västerbotten består av professionella, lojala och hängivna människor med enormt mycket erfarenhet. Jag vågar säga att alla som jobbar åt Region Västerbotten brinner för länets utveckling och för att Västerbotten som helhet ska bli starkare.

Oavsett om organisationen dör i morgon vill de idag plantera ett äppelträd.

När en sådan här debatt kommer måste man kunna skilja på sak och person.

Den pågående diskussionen är INTE angrepp på sättet enskilda tjänstemän, experter eller fritidspolitiker gör sitt jobb eller sitt uppdrag. Det är ingen som helst kritik mot de personer som jobbar eller på annat sätt är engagerade inom Region Västerbotten oavsett om det är på länsbiblioteket, i administrationen eller med näringslivsfrågor eller i någon annan del av verksamheten. Det finns alltså ingen som helst anledning att bli ledsen, ta något personligt eller tappa energi.

Tvärtom är det uttryck för en nödvändig och hälsosam politisk debatt om hur Västerbotten ska jobba tillsammans framöver.

Det är kanske en sådan viktig diskussion som gör att länets alla aktörer blir mogna nog att ta nästa steg. Där Umeå och Skellefteå drar åt samma håll och inser att fienderna finns någon annanstans.

En riktig regionbildning.

THOMAS HARTMAN

Läsvärd artikel om moderaternas förnyelse

20120804-111712.jpg
POLITIK Johnny Munkhammar skriver intressant om varumärket moderaterna. Bland annat menar han att ett politiskt parti inte ska vara någon tankesmedja som

försöker göra det politiskt omöjliga möjligt genom att utveckla nya idéer och verka för dem genom opinionsbildning. Ett parti måste vara en maktmaskin.

Munkhammar menar också att en ompositionering skett i förhållande till det Sverige och det svenska. Han menar att tilltalet ”vi älskar Sverige” varit viktigt för detta.

Socialdemokraterna var i decennier skickliga på att stå för det svenska, med värderingar och traditioner betydligt äldre än partiet självt. Den närmast evigt opponerande borgerligheten i Sverige kom lätt att framstå som att vara emot inte bara socialism utan också emot Sverige. Att lyfta fram det fantastiska med Sverige – friheten, öppenheten, jämlikheten – som vi vill bygga vidare på har förändrat utgångspunkterna.

Munkhammar har en genomgående linje i sin argumentation att det krävs värderingar och principer för att inte bara förvalta och bli offer för sin egen framgång.

Även om den gode Munkhammar (som jag förövrigt hade en del att göra med under eurokampanjen) ger uttryck för ett i mitt tycke teknokratiskt synsätt på partiernas roll så är artikeln klart läsvärd denna något regniga lördagsförmiddag.

THOMAS HARTMAN

Reklam: Talande diktatorer. Undantaget då QR koden gör nytta.

REKLAM. Quick Response Code heter en vidareutveckling av streckkoden. Det är en tvådimensionell metod för snabbare avscanning som ytterst kommer från industrin. QR-kod kallas det i Sverige. Koden dyker allt oftare upp och bidrar till dåliga kommunikationslösningar.

Ett meningslöst exempel på detta är när vi 1) först begär att någon ska ladda ner QR-läsaren som app i telefonen. 2) Sedan att vederbörande aktivt ska scanna bilden. 3) Slutligen kommer belöningen för allt jobb.

Nämligen att få din webadress.

Trist. Platt. Tråkigt.

Men det finns exempel där koden faktiskt kan göra nytta. Ett sådant exempel har du i denna kampanj när journalister utan gränser låter diktatorerna tala. Det munnarna pratar om kanske inte direkt passar ihop med det diktatorerna skulle säga i real life 🙂 Men blir ett viktigt budskap som framförs på ett intressant sätt.

Kampanjen kopplar ihop printannons med filmens fördelar. Det är i denna typ av sammanhang QR-koden faktiskt kan tillföra ett kommunikativt mervärde.

THOMAS HARTMAN

 

Modig reklam. Så bra det kan bli när varan inte är i fokus.

BRA REKLAM. Handen på hjärtat visst finns det mycket reklam som vi alla älskar att ogilla. Trots det köper vi varorna som reklamen säljer. När du står där i butiken har du en inre röst som vägleder dig mot vissa kända märken av tandkräm, blöjor och hudkräm. Reklamen nöts in i vårt huvud utan finess och tycks få avsedd effekt.

Men det finns också reklam som är lockande för fantasin, som känns attraktiv och som framför allt vågar släppa fokus från varan till vad produkten kan åstadkomma.

Ett bra exempel är reklamen för Microsoft Kinect. Kinect är 3D kameran som gör det möjligt att interagera med spelkonsolen Xbox via rörelser.

Microsoft skulle kunna fokusera på sin kärnidé nämligen spelen. Men istället vågar man visa vad produkten kan göra som inte är spel. Samtidigt erkänner Microsoft att de fick helt oväntade tillämpningar som företaget valde att bejaka.

jag kan inte låta bli att gilla denna typ av reklam som på ett självsäkert sätt lyfter produktens potential. Dessutom med relativt snyggt framförande. Dessutom gillar jag företag som låter sina kunder vara medskapande 🙂

215mccan heter byrån som gjorde jobbet tillsammans med Microsoft.

THOMAS HARTMAN

 

Hur sticker du ut i bruset? 20 exempel


TIPS. Det är inte så lätt att sticka ut i sin marknadsföring när alla sänder mer och mer i olika kanaler. Mängder med facebookuppdateringar, tweets, bloggar  tävlar med skvalet i gammelmedia. Till det kommer köpta annonser.

På den utmärkta siten Designer-Daily hittar du en kul lista med 20 inspirerande exempel på kreativ gerillamarknadsföring. Dock kräver många av dom trots allt betalda medier. Men den kreativa höjden är det inget fel på. Jag gillar särskilt Sopranosreklamen 🙂

Ha en skön kväll

THOMAS HARTMAN

Därför är design så viktigt


DESIGN. Design är på många sätt ett modeord. Vissa kanske tycker det kan vara en självklarhet att använda design för att skapa bra och attraktiva livsmiljöer runt omkring oss. Och att det är rätt onödigt att prata om självklarheter. Men om det nu är så självklart varför finns det så mycket usla miljöer? Och för vem är det attraktivt?

Idag hade jag tillfälle att besöka en av landstingets verksamheter. Redan i foajen möts jag som besökare av vettig anpassad belysning. På receptionsdisken (som inte består av avskärmade glasbarriärer som var så självklart tidigare) står ett par vackra ljuslyktor med tända ljus. Ett par lämpliga blommor gör sitt för att glädja besökaren (om nu inte vederbörande är blomallergiker förstås)

Hela atmosfären sänder ut välkomnande och jag är övertygad att det skapas med väldigt små ekonomiska medel. Om vi roar oss med att låta tankarna gå till vilken typ av personal som jobbar på ett sådant ställe så smittar den varma och välkomnande atmosfären. Det är svårt att redan innan man träffat de anställda tro annat än att de är välkomnande och trevliga. När jag satt där och funderade roade jag mig med att reflektera över det lugn som infann sig och den glädje som spred sig i mitt sinne. Var kom det ifrån?

Precis så här behöver alla verksamheter tänka. Varför står det sopor i ett hörn? Vem ansvarar för att sammanträdesrummets stolar är återställda? Måste någon annan ta bort skräpet eller kan jag ta ett initiativ själv som anställd och se till att korridoren är ren från bråte och annat som tar energi från besökare och anställda?

Någonannanismen är ett hot mot alla verksamheter. Om man istället vänder det till att vi på vår arbetsplats aktivt vill skapa en miljö som stärker vårt varumärke så får det snabb effekt som både återspeglar sig i organisationens självbild, omvärldens uppskattning och slutligen organisationens värde.

På detta sätt kan man tänka när det gäller stadsdelar, kommuner eller varför inte hela regioner. Det gäller allt från skyltars utformning, gatlysen, flygplatsens utseende till bostadsområdenas planering, service och bemötande. Design är avgörande i vår kommunikation.

Titta till exempel på skolgårdar och skolmiljöer. Om de där trädgårdsfixarprogrammen som är så populära fick sätta sina spår hos teknokraterna som planerar miljöerna för våra barn och äldre är jag övertygad om att det skulle påverka stress, mobbing och dålig arbetsmiljö för våra barn.

Design måste upp högst på dagordningen. Men då måste vi lämna synsättet att design bara är en fråga om yta som vi kan ha eller mista eller slänga på i efterhand. God design är inte bara vackert eller begränsat till en snygg vas eller en tavla på väggen utan är den kvalitet som genomsyrar hela vår miljö. God design är allt från hur informationsskärmen ser ut när den välkomnar besökare med information till det varma ärliga leendet och den service som erbjuds.

Design handlar alltså inte bara om en påklistrad yta utan är på många sätt grunden i det vi erbjuder omvärlden.

Låt oss designa Västerbotten.

Hur kan du bidra?

THOMAS HARTMAN

Hon sätter Västerbotten på Chokladkartan

ENTREPRENÖRSKAP. Idag har jag varit i Lycksele och bland annat besökt Coompanion, Entreprenörcentrum, Handelskammaren och Convoy som samlat mycket av Lyckseles entreprenörsstödjande strukturer i fina centrala lokaler. Vi genomförde också årsmötet med Coompanion Västerbotten där jag fick förnyat förtroende som ordförande. Dagens speciella höjdpunkt var Jenny Berg som med sitt företag Thebroma Tastings sätter Västerbotten på Chokladkartan.

Jenny berättade om kooperationens betydelse för att skapa mervärden och nya möjligheter för sydamerikanska cacao-odlare. Vi fick lära oss mer om hennes engagemang kring god choklad som tog oss från detaljer kring chokladtillverkning och hur vissa stora leverantörer skapar usla produkter med brända bönor och dieseltorkning till hur tillväxt bland Cacaoodlandet kan slå ut kokainets möjligheter.

Jenny är en stark entreprenör som vi också valt att lyfta fram i Region Västerbottens bok om kvinnor som Entreprenörer från Västerbotten. Henne kommer vi se mer av. Det är jag övertygad om.

THOMAS HARTMAN