Bra att offentlig sektor tävlar

imageÅSIKTER. (2016-06-30)Tävlingar inom offentliga sektor är inte ett slöseri med tid och resurser. Oavsett om deltagandet leder till önskad utmärkelse eller ej. Avgörande är hur engagemanget, ”tävlingsivern”, kopplar till verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling. Där finns nycklarna till verklig framgång. Det är bra om offentliga organisationer tävlar på ett genomtänkt sätt.
Det skriver Thomas Hartman, chef för Kommunikation och externa relationer vid Region Västerbotten

Varför alla dessa tävlingar och utmärkelser inom offentlig sektor? Eller rättare sagt – varför inte?

Efter att ha varit en av tre slutkandidater står det nu klart att Umeå kommun inte lyckades erövra titeln Europas miljöhuvudstad. Innebär då det – som det ibland brukar hävdas från vissa håll i debatten – att sådana här satsningar mest ska ses som ett slöseri med tid och offentliga resurser?

Om man betraktar engagemanget som just en tävling där syftet är att erövra en förstaplats kan man förstås se det så. Men om man är intresserad av de riktigt stora vinsterna bör man i stället mer rikta sin uppmärksamhet på hur engagemanget – eller ”tävlingsivern” som det brukar framställas – kopplar till verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling.

Där finns nycklarna till verklig framgång. Att skilja på mål och medel och analysera sambanden mellan orsak och verkan är nyttigt i de flesta sammanhang. Det bör också gälla dem som menar att det är mest PR-branschen som gynnas när offentlig sektor tävlar om diverse utmärkelser.

När det gäller en satsning som på Kulturhuvudstadsåret går det inte förringa marknadsföringsresultatet och de positiva effekterna – inte bara för besöksnäringen utan också för Umeås och regionens attraktionskraft överhuvudtaget – såväl på kort mätbar sikt men också med stor sannolikhet kommer att märkas i det längre perspektivet.

Kommunens meritlista i sådana här sammanhang är lång. Den handlar till exempel om utmärkelser för nytänkande med stadens offentliga rum, för man hur kommunen omsätter klimatstrategier och engagerar invånare och företag att agera klimatsmart, om planpriset 2012 där Sveriges arkitekter uppmärksammade arbetet med den fördjupade översiktsplanen eller för priset som årets barnkommun med fokus på barnfattigdom och utsatta familjer. Om vi fortsätter och tittar bakåt över en tioårsperiod hittar vi än fler exempel inom skilda områden som hör till kommunens kärnverksamhet.

Tillsammans ger detta en bild av en kommun som vill något. Inom sina olika nischer skapar det nyfikenhet som generar studiebesök, uppmärksamhet från media och branschpress, inbjudningar till konferenser och seminarier för att berätta om ”best practise” och så vidare. Så långt om den externa – utåtriktade – dimensionen.

Men den interna dimensionen – den mot själva verksamheten – är än mer intressant.

Jag erinrar mig en krönika i VK för en tid sedan där skribenten i och för sig inte avfärdar tävlandet men menar att det är berättigat först om det fokuserar på frågor som ger ”reell samhällsnytta.”

Precis – och så rätt så. Det är här vi kommer till det så betydelsefulla sambandet mellan mål och medel.

Målen formuleras av tagna visioner och styrdokument. Där definieras samhällsnyttan. Om aktiviteter och händelser sedan förflyttar oss i riktning mot de uppsatta målen genereras samhällsnytta på vägen – i små steg, ofta i det lilla. Men icke desto mindre.

Forskningsresultat stödjer detta synsätt. Att sträva efter målrelaterade utmärkelser kan skingra det man kallar ”målförvirring”, öka förståelse för verksamheten, skapa motivation, driv och stolthet hos såväl medborgare, medarbetare som ledning. Själva tävlingen och utmaningen blir ett verkningsfullt stödverktyg i verksamhetsstyrningen.

– Utvecklingsprocesser måste förena brinnande otålighet med oändligt tålamod säger den kloke Bengt Göransson i sin bok ”Tankar om politik”. Det energitillskott som tävlingslågan kan bidra med ska absolut inte underskattas – inte heller i offentlig verksamhet.

Därför är det bra att Umeå Kommun tävlar på ett genomtänkt sätt. Detta genererar nytta inte bara för Umeå kommun utan för norra Sverige.

Thomas Hartman

På förekommen anledning

En del av att leva i det offentligas ljus är att man granskas, det görs satirer, människor skämtar och diskuterar. Så ska det vara. Och jag trivs med det. I vissa fall går det för långt. Jag har varit med om sådant också.

I en medial rättegång förväntas man försvara sig själv. Som vanligt är skadan redan skedd när saker påstås mot en. Men samtidigt vet alla att man aldrig kan bli ren i trycksvärta. Nya artiklar trycks som ibland beskriver ens person i negativ dager. Denna gång SvT. Det är mindre roligt. Men det är en del av priset av att vara offentlig person.

Det som påstås, att jag skriver eller skrivit under pseudonymen Johan Eriksson, är inte korrekt. Därtill delar jag inte i sak de åsikter personen ger uttryck för. Jag uppskattar snarare när det är högt i tak oavsett politisk inriktning.

Alla som känner mig vet att jag aldrig är orolig för att säga vad jag tycker. Åtskilliga gånger har jag debatterat olika frågor både på nätet och i verkligheten. Jag står för mina åsikter. I den miljön trivs jag. Debatt ska föras öppet. Samhället mår bra av det.

Jag är stolt över det jobb jag gör till nytta för västerbottningarna. Att tillsammans med andra försöka förbättra morgondagen för vårt län och våra medborgare. Att det då finns baksidor av detta i form av sådana här historier är ett pris som är värt att betala och en viktig del av demokratin.

Thomas Hartman

Mer värdegrundsbaserad varumärkesvård i det offentliga

DEBATTARTIKLAR. (2016-05-27) Det behövs mera värdegrundsbaserad varumärkesvård i det offentliga – i klartext att tid och resurser avsätts till detta viktiga arbete. Just för att lagarna ska följas, för att de offentliga inrättningarna ska se till medborgarnas bästa på ett bättre sätt och därmed kunna fullfölja sina uppdrag med hög kvalitet och god rättssäkerhet.
Det skriver Thomas Hartman, chef för kommunikation och externa relationer vid Region Västerbotten.

Varumärkesvård hör inte hemma i det offentliga får man ibland höra från olika håll i debatten. Orsaken som brukar framföras är att myndigheter, kommuner och landsting inte ska ägna så mycket tid och resurser till att tänka på sina varumärken. De ska följa lagarna, se till medborgarnas bästa och leverera det de är tänkta att leverera med hög kvalitet och god rättssäkerhet.

Tvärtom påstår jag – mera varumärkesvård i det offentliga. Just för att lagarna ska följas, för att vi ska se till medborgarnas bästa och fullfölja det uppdrag vi har med hög kvalitet och god rättssäkerhet.

Det är inte helt ovanligt att begreppet varumärke stökar till det och skymmer sikten. Det styr mot ett marknadstänkande där medborgarna blir kunder och styrmodellerna heter New Public Management. I sin tänkvärda bok ”Tankar om politik” resonerar Bengt Göransson kring detta. Språkbruket kan leda till nya tolkningar av uppgiften och uppdraget, menar han. Orden och dess valörer är viktiga.

Låt oss därför prova med ladda om ”V-ordet”. Vi byter ut begreppet ”varumärke” mot ”verksamhet”. Varumärkesvård blir verksamhetsvård. Vad händer då? Nu är förstås inte begreppen helt synonyma. Men det som det har gemensamt är svaren på de tre frågorna: Varför finns vi till? För vem finns vi till? Och hur ska vi lösa vårt uppdrag? Det gör varumärkesvården till en integrerad del av verksamhetsutvecklingen.

Om den offentliga sektorn överhuvudtaget ska ägna sig åt verksamhetsutveckling, vilket sannolikt få ifrågasätter, borde då den rimliga slutsatsen bli att man också bör ägna tid och resurser till att vårda och utveckla varumärket. Det ena ingår i det andra. Det hänger ihop.

Att man sedan vårdar sin verksamhet på olämpliga och till och med rättsstridiga sätt finns det många exempel på. De handlar om alltifrån sekretessbeläggning av kritik, efterforskning av källa, munkavle på personal och om att verkliga missförhållanden behandlas och förklaras som PR-problem.

Men dessa är inte exempel på vård av utan i stället på degenerering av varumärket, vilket förstås är kontraproduktivt.

Vad menar vi då med varumärke? Vad är det vi ska vårda? Jag brukar använda den här definitionen: ”Bra eller dåligt, sant eller falskt – det är allt som någon tänker, tycker eller säger om dig” Och varumärket byggs utifrån allt vi gör – från personliga möten till masskommunikation – externt och internt. Varumärket är således en fråga som involverar alla i en organisation.

Att det då går fel ibland kan därför handla om att man inte ägnar tillräckligt mycket åt vård och utveckling av varumärket och att man inte tillräckligt tydligt kommit överens om de gemensamma spelreglerna för hur man löser sina uppdrag.

Se till exempel på hur Skatteverket nått positionen till att vara ett av Sveriges starkaste och mest uppskattade varumärken. Genom värdestyrning och målmedvetet arbete med attityder har Skatteverket gått från att vara en fruktad skattefogde till att bli det man är i dag – en omtyckt servicemyndighet som många av medborgarna litar på.

Skatteverkets kärnvärden är offensiv, pålitlig och hjälpsam. Förändringsprocessen har ställt stora krav på attityd- och beteendeförändringar i organisationen. Utvecklingen och vården av varumärket har varit ett viktigt verktyg i den processen.

Skatteverket är bara ett exempel på varumärkets betydelse. Det finns många fler.

Så tvärtom – mera värdegrundsbaserad varumärkesvård i det offentliga. Det bidrar till att vi bättre löser våra uppdrag.

Thomas Hartman

När mardrömmen är ens verklighet

Det finns inte ord att uttrycka den tomhet och den sorg som vår familj går igenom just nu. På några ögonblick förändras det som varit glädje och tillförsikt till djupaste sorg. Att förlora ett barn går inte att förstå och ta in. Ändå har det hänt.

Samtidigt i all denna sorg är vi tacksamma för det engagemang som hela samhället visade i sökandet. Den oerhörda målmedvetenhet och professionalism hos de som genomförde sökandet och den vårdpersonal som oförtrutet försökte rädda livet på vår son.

Hela samhället – alla grannar och människor som hjälpte till – påminner oss om den godhet som medmänniskor står för och för den välvilja som finns, när nöden är som svårast. Vi är så tacksamma för att Ni fanns där, när vår familj behövde Er som mest.

Det som skulle bli en trevlig fredagkväll med familj och vänner, förvandlades under eftermiddagen till att bli vår värsta mardröm. Ena sekunden satt Cornelius och lekte på gården när vi förberedde för dukning av långbordet utomhus och i nästa sekund var han inte där. Samma Umeälv som gett hela familjen så mycket glädje har nu tagit det mest värdefulla – ett av våra barn.

Nu återstår resten av alla dagar. Där vi försöker bearbeta vår sorg och hitta vägen framåt för våra barns skull. Där vår familj så småningom måste finna den vardag som nu ryckts ifrån oss. Det gör vi i stillhet och med stöd av vår släkt, grannar och våra vänner. Den respekt och hänsyn som visats oss av alla människor betyder mycket och vi vill be Er om att fortsätta på den vägen. Tack för allt stöd och den medkänsla som Ni alla visar.

Thomas

Almedalen är rätt strategi för oss

Är du nyfiken på hur vi jobbar med kommunikation vid Region Västerbotten och hur vi tänker kring arrangemang som #almedalen? Under fredagen när lugnet började lägga sig över våra lokaler i Visby flyttade Helsingborg och Jocke Jardenberg in hos oss med sitt format #hbgflyttarin. Du kan se programmet där jag avslöjar våra hemligheter här. Infotechs Mikael Hansson och VK:s Chefredaktör Ingvar Näslund var för övrigt med i publiken vid inspelningen. Rapporten från Infotech har du här.

Skuggteatern är Årets Kooperativ i Västerbotten

20140606-082058-30058885.jpg

Den 4 juni under på Region Västerbottens arrangemang Mötesplats Lycksele delades priset Årets Kooperativ ut till Skuggteatern ekonomisk förening.

Thomas Hartman, ordförande i Coompanion Västerbotten motiverar priset till kooperativet Skuggteatern.

– Skuggteatern skapar vacker och berörande scenkonst som får publiken att känna. Oavsett om det är glädje, sorg eller apati så skapar publiken, genom känslan, en uppfattning om vad de ser. – Sin uppfattning. Skuggteatern skapar konst av verkligheten och den lokala historien menar Thomas Hartman.

Deras arbetsmetoder är under ständig utveckling då nya samarbetspartners metoder och tillvägagångssätt läggs till på kompetenslistan som är teaterns egna.

Genom den kooperativa ägandeformen skapar medlemmarna/delägarna ett starkt engagemang för arbetsplatsen där känslan av samhörighet och ansvar växer sig starkare än på traditionella arbetsplatser. Allas arbetsuppgifter gör skillnad och bidrar till en meningsfull helhet.

– Skuggteaterns 12-åriga historia med det kooperativa arbetssättet har gett framgång och det gör dem både till goda förebilder och till en viktig kulturell kraft i länet.

– Coompanion med mångårig erfarenhet att ge rådgivning till nystart av kooperativ vill med Årets Kooperativpris visa på förebilder som kan inspirera fler att starta företag tillsammans, säger verksamhetsledare Marie Sandström-Öhberg i en kommentar.

Priset delas ut officiellt på Region Västerbottens arrangemang Mötesplats Lycksele 4 juni. www.motesplatslycksele.se

För ytterligare kommentarer
Thomas Hartman, ordförande, 070-6664995
Marie Sandström Öhberg, verksamhetsledare, 070-2107848
Jenny Forslund, producent Skuggteatern 073-8039493

Faktaruta:
Coompanion Västerbotten är en del av den rikstäckande organisationen Coompanion som arbetar med rådgivning och affärsutveckling av kooperativa företag.

Årets Kooperativ – Regionala Coompanion utser Årets Kooperativ som sedan nomineras vidare till riksfinal som avgörs i början av november 2014.

Skuggteatern ekonomisk förening – en fri teatergrupp med en repertoar som spänner från småbarnsteater till teater för unga och vuxna, mellan improvisation och manusburen teater, en mängd kulturupplevelser som representerar den mångfald som teaterkonsten erbjuder. Skuggteatern är nu aktuell som pristagare av utmärkelsen årets kooperativ 2014.

Mötesplats Lycksele över för denna gång

Årets mötesplats Lycksele har föregåtts av fyra idéverkstäder. Idéerna därifrån har gått vidare till utvecklingsarbetet i Lycksele och det fablab vi ställt upp där.

Nästa steg är nu Almedalen där vi ska ägna oss åt partnersök. För att sedan i höst anordna efterbrännkammare vid tillväxtverkets stora konferens Impact of culture i september.

Välkommen att delta om du vill vara med 🙂

THOMAS HARTMAN

Weber har ett liv även på vintern

20111210-193044.jpg
LIVETS GODA. Så är det dags för kvällens middag. Att grilla är underskattat vintertid. Många ställer undan webern och låter den rosta igen över vintern för att sen damma av den till sommaren. Den sortens knasigt beteende har kvällens värd däremot inga problem med.

Trevlig spis

Thomas Hartman

Tystnad råder kring samgåendet VK VF

MEDIA. Processen kring samgåendet mellan VK och VF vållar oro. Att inte fler ifrågasätter den mediala kongruens som uppstår i länet är märkligt.

Var finns den journalistiska grävande förmågan, den journalistiska integriteten och det kritiska tänkandet nu?

Eller gäller det gamla djungelordspråket man biter inte den hand som föder en?

Trevlig helg

Thomas Hartman

Bra initiativ av länsstyrelsen

20111205-213942.jpg
KREATIVT. Kvällens diskussioner hos landshövdingen har handlat om kluster och superkluster. Ett mycket gott initiativ som gör nytta för länet. Kluster som process-IT, skogstekniska klustret respektive georange presenterade sig.

Vi diskuterade vad som kännetecknar ett superkluster, vilket klimat som krävs och vilka konkreta åtgärder som behövs i nästa steg.

Representanter från tillväxtverket deltog liksom opinionsbildare från olika delar av länet. Jag fick ett par nya bekantskaper som jag definitivt ska följa upp.

Mycket bra arrangerat och genomfört. Arbetet passar väl i linje med exempelvis den varumärkesdag vi nyligen genomfört. Denna typ av arbeten stärker stärker förutsättningarna för länets kommunikation och marknadsföring.

THOMAS HARTMAN