Bra att offentlig sektor tävlar

imageÅSIKTER. (2016-06-30)Tävlingar inom offentliga sektor är inte ett slöseri med tid och resurser. Oavsett om deltagandet leder till önskad utmärkelse eller ej. Avgörande är hur engagemanget, ”tävlingsivern”, kopplar till verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling. Där finns nycklarna till verklig framgång. Det är bra om offentliga organisationer tävlar på ett genomtänkt sätt.
Det skriver Thomas Hartman, chef för Kommunikation och externa relationer vid Region Västerbotten

Varför alla dessa tävlingar och utmärkelser inom offentlig sektor? Eller rättare sagt – varför inte?

Efter att ha varit en av tre slutkandidater står det nu klart att Umeå kommun inte lyckades erövra titeln Europas miljöhuvudstad. Innebär då det – som det ibland brukar hävdas från vissa håll i debatten – att sådana här satsningar mest ska ses som ett slöseri med tid och offentliga resurser?

Om man betraktar engagemanget som just en tävling där syftet är att erövra en förstaplats kan man förstås se det så. Men om man är intresserad av de riktigt stora vinsterna bör man i stället mer rikta sin uppmärksamhet på hur engagemanget – eller ”tävlingsivern” som det brukar framställas – kopplar till verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling.

Där finns nycklarna till verklig framgång. Att skilja på mål och medel och analysera sambanden mellan orsak och verkan är nyttigt i de flesta sammanhang. Det bör också gälla dem som menar att det är mest PR-branschen som gynnas när offentlig sektor tävlar om diverse utmärkelser.

När det gäller en satsning som på Kulturhuvudstadsåret går det inte förringa marknadsföringsresultatet och de positiva effekterna – inte bara för besöksnäringen utan också för Umeås och regionens attraktionskraft överhuvudtaget – såväl på kort mätbar sikt men också med stor sannolikhet kommer att märkas i det längre perspektivet.

Kommunens meritlista i sådana här sammanhang är lång. Den handlar till exempel om utmärkelser för nytänkande med stadens offentliga rum, för man hur kommunen omsätter klimatstrategier och engagerar invånare och företag att agera klimatsmart, om planpriset 2012 där Sveriges arkitekter uppmärksammade arbetet med den fördjupade översiktsplanen eller för priset som årets barnkommun med fokus på barnfattigdom och utsatta familjer. Om vi fortsätter och tittar bakåt över en tioårsperiod hittar vi än fler exempel inom skilda områden som hör till kommunens kärnverksamhet.

Tillsammans ger detta en bild av en kommun som vill något. Inom sina olika nischer skapar det nyfikenhet som generar studiebesök, uppmärksamhet från media och branschpress, inbjudningar till konferenser och seminarier för att berätta om ”best practise” och så vidare. Så långt om den externa – utåtriktade – dimensionen.

Men den interna dimensionen – den mot själva verksamheten – är än mer intressant.

Jag erinrar mig en krönika i VK för en tid sedan där skribenten i och för sig inte avfärdar tävlandet men menar att det är berättigat först om det fokuserar på frågor som ger ”reell samhällsnytta.”

Precis – och så rätt så. Det är här vi kommer till det så betydelsefulla sambandet mellan mål och medel.

Målen formuleras av tagna visioner och styrdokument. Där definieras samhällsnyttan. Om aktiviteter och händelser sedan förflyttar oss i riktning mot de uppsatta målen genereras samhällsnytta på vägen – i små steg, ofta i det lilla. Men icke desto mindre.

Forskningsresultat stödjer detta synsätt. Att sträva efter målrelaterade utmärkelser kan skingra det man kallar ”målförvirring”, öka förståelse för verksamheten, skapa motivation, driv och stolthet hos såväl medborgare, medarbetare som ledning. Själva tävlingen och utmaningen blir ett verkningsfullt stödverktyg i verksamhetsstyrningen.

– Utvecklingsprocesser måste förena brinnande otålighet med oändligt tålamod säger den kloke Bengt Göransson i sin bok ”Tankar om politik”. Det energitillskott som tävlingslågan kan bidra med ska absolut inte underskattas – inte heller i offentlig verksamhet.

Därför är det bra att Umeå Kommun tävlar på ett genomtänkt sätt. Detta genererar nytta inte bara för Umeå kommun utan för norra Sverige.

Thomas Hartman

Inlägget publicerat av av Thomas Hartman och kan vara pingat på intressant och twingly. Mer politik hittar du på Netroots och hos Politometern - Håller du med eller tycker du något annat eller vill tipsa om något. Varför inte lägga en kommentar?

Thomas Hartman

Comments

Publicerat av

Thomas Hartman

■ THOMAS HARTMAN är skribent, kommunikationsrådgivare och uppskattad föredragshållare om internet, politik och medias makt. Han är förtroendevald i bl.a kommun och landsting sedan tjugotalet år och har jobbat som marknadsförare, regionchef och pressekreterare bland annat vid utrikesdepartementet i regeringskansliet. Tidigare har han bland annat jobbat som regionchef för Stiftelsen Sverige i Europa och som marknadsförare. För att nå honom maila jthomas.hartman@gmail.com