Ett ljus är tänt för Helené

Bloggaren Alter Egos sista inlägg handlade om hennes cancerbehandling. Jag nås nu av beskedet att Helené är död genom att jag läser smärtan i hennes dotters blogg Drakungens tankar.

Så förgängligt är livet. Jag känner inte Helené annat än via bloggen som jag läst ofta. Nu finns hon inte mer. Men bloggen finns kvar som en frusen minnesplats och orden som jag läst så många gånger förut får plötsligt annan innebörd och mening. Det påminner så brutalt om hur vi tar varandra för givna och hur fruktansvärt skört livet är.

Var rädd om dig och tänk på att mycket av de problem du tragglar med i livet är rätt meningslösa och små. Visa kärlek till din omgivning och lev. Innan det är för sent.

THOMAS HARTMAN

PS Så här skrev Helené i ett av de inlägg som beskriver hennes sista tid.

Nu har jag under två månaders tid, på ett påtagligt sätt fått känna på att aldrig veta vad nästa dag har med sig, för här svänger det snabbt även på timmar. Det är en otäck känsla att totalt ha tappat kontrollen över livet, helst när man är van att stenkoll på det mesta. Nog har jag mått allt annat än bra detta år, mitt utseende har förändrats med rasande fart nedåt. jag 20 sep Fotot är taget tre dagar innan jag åkte in, så jag mådde redan dåligt, men såhär två månader senare ser man ändå mer hur tärd och glåmig jag ser ut, vilket i sig gör att man känner att tiden rinner ifrån en.

Tid är något som numera blivit en lyxvara för mig, jag kan inte stoppa den hur mycket jag än vill, jag kan inte ens prioritera som jag skulle vilja. Med ens så inser jag hur nonchalant jag faktiskt sett på livet, tagit för givit att man ska leva åtminstone ett långt liv, om än inte helt friskt. I morgon är det två månader sedan jag blev inlagd på sjukhuset, känns snopet för den tiden har gått alldeles för fort .

Posted by Thomas Hartman on Dec 11 2008. Filed under samhalle. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0. You can leave a response or trackback to this entry