Han ogillar politiska bloggar…
samhalle onsdag, oktober 22nd, 2008Ledarskribenten vid Västerbottens Folkblad Lars Bodén skriver en ledare där han ifrågasätter bloggandet som politiker som exempelvis kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund och de olika gruppledarna i Umeå Kommun pysslar med.
Jag tillhör de som uppskattar ledarskribenten Lars Bodén enormt och tycker ofta hans ledare många gånger är kloka och träffar rätt. Men i den hör frågan är han nog rejält ute och cyklar. Micromedia bland politiker är här för att stanna oavsett vad Lars Bodén tycker. Dessutom tycker jag nog att Lars argument för att skrota den politiska bloggen är riktigt skrala.
Tiden är förbi då politiker kan gömma sig på kammaren. I stället vill folk förstå om och hur ledarskapet tänker. Det är uppfriskande att se hur beslutsprocesserna går och emellanåt se att politiker kan ändra sig. Den sortens resonemang ger ett mervärde för läsaren och gör att man förstår den förtroendevalde bättre. De olika rollförväxlingarna som kan uppstå kan vi överlämna till forskarna att bena ut eftersom de mest har en akademisk betydelse.
Lars tycks nämligen vilja sortera ut tyckandet från den demokratiska beslutsprocessen. Men tyckandet och demokrati hör ihop. Politiker är inte beslutsmaskiner som står och stampar i lufttäta rum i en maskinhall och producerar demokrati. Demokrati byggs i samtal och bloggar skapar samtal.
En dimension som Lars nämligen inte berör upp gäller möjligheten till dubbelriktad kommunikation. Under de år jag bloggat har jag många gånger blivit uppringd av okända personer från när och fjärran som reagerat på saker jag skrivit och velat prata om det. Bloggarna är ett intressant komplement till annan kommunikation som öppnar upp för spännande dialog med människor man aldrig skulle träffa eller prata med annars. Jag har fått brev och mail. Men också intressanta kommentarer på stan som fått mig att tänka till. Bloggen ska alltså inte ses som det enda sättet att diskutera på. Snarare är det ofta en diskussionsöppnare för kontakt i den allmänna världen.
Jag skulle nog vilja säga att en av Lennart Holmlunds absolut stora fördelar är hans öppenhet och att han är så trygg som politisk ledare att han faktiskt vågar resonera öppet. Han är inte heller så låst att han inte kan ändra sig om han möter kloka motargument. Lennart Holmlunds blogg är en tillgång för Umeå.
Ett annat argument för bloggcensur àla Bodén handlar i huvudsak om att det går fort och kan bli fel. Det tycker jag nog är en märklig slutsats. Vad är det som säger att politiska uttalanden som filtreras genom gammelmedia blir rätt eller ens i närheten av det som politikern tänkte. Den rimliga slutsatsen här är tvärtom den motsatta. Det kan vara rätt uppfriskande att emellanåt ta bort mellanledet av redaktionstuggad tolkning och filtrering och gå direkt till källan. Det är inte sällan folk som intervjuas av media upplever sig felciterade. Bloggen i symbios med media ökar möjligheterna att det blir rätt. Folk är liksom inte dumma och blir det trots allt fel ibland så gör det inte så mycket. Alla är vi människor som kan göra fel.
Jag tycker Lennart Holmlund mfl av Umeås gruppledare gör helt rätt som prioriterar bloggandet och micromedia även om jag förstår att gammelmedias representanter ibland rister på sig av obehag. Den reaktionen blir bara ett kvitto på hur rätt det är att fortsätta. Etablerade maktstrukturer brukar protestera när de tappar inflytande.
THOMAS HARTMAN | In The Pendent
Elisabeth tycker vi ska backa upp och stödja Mona. Jonas undrar om någon råkar vara sjukligt fixerad av Sahlin. Erik är nere i Uppsala och rotar där de har nio kandidater när det vankas ny kommunstyrelseordförande. Inlägget publicerat av av Thomas Hartman och kan vara pingat på intressant och twingly. Mer politik hittar du på Netroots och hos Politometern - Håller du med eller tycker du något annat eller vill tipsa om något. Varför inte lägga en kommentar?


















Tycker det Boden tar upp är rätt intresant,Politiker är förtroendevalda in i ett parti och ska eller bör hålla partilinjen.Men samtidigt så skriver de fritt om sina egna tankar och åsikter och samtidigt så ska partilinjen hållas.Det blir därmed en dubbelroll. Man kan även jämföra detta med en vanlig anställd om denne skulle skriva åsikter om sitt företag där denne jobbar o.s.v.Man kan väl säga att internet gör det möjligt att skapa en ny form av politisk propaganda. Inte enbart partilinjen.Finns mycket som förändrats genom internet ex. detta med nedladding av musik som varit ett hett ämne och där artister och skivindustrin blivit utsatt för en förändring.Samma kan sägas om detta med bloggande. Politiker är ju dels privata dels i ett förtroendeuppdrag.
Rätt eller fel, ja det avgör nog folket eller läsarna.
Dock kan väl konstateras att nu är det igång
med bloggandet och endast en lagstiftning skulle kunna stoppa förtroendevaldas åsikter. Och En lagstiftning mot bloggande kan jag aldrig tänka mig till politiker klubbar igenom .
@ Bertil:
Du har rätt Bertil. Det blir många avvägningar som ska göras men det är lite ketchup över det hela. När väl grejerna är ur flaskan är det svårt att få tillbaks det in igen. Inte utan att det känns lite fräscht när det rörs om i grytan.